Bortprioriterad aidsbekämpning
Skriftlig fråga 2008/09:578 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2009-02-06
- Anmäld
- 2009-02-09
- Besvarad
- 2009-02-13
- Svar anmält
- 2009-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 februari
Fråga
2008/09:578 Bortprioriterad aidsbekämpning
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Aidsbekämpning bortprioriteras trots politiska löften om motsatsen. Den globala fonden för att bekämpa aids, tuberkulos och malaria, GFATM, som i dag finns i 136 länder, står enligt oroande uppgifter inför ett underskott på 5 miljarder dollar, vilket bekymrar ledande folkhälsoexperter, organisationer och politiker i flera länder. Det är angeläget att biståndsminister Gunilla Carlsson klargör regeringens stöd för den globala fonden mot hiv och aids, tuberkulos och malaria.
Min fråga till statsrådet Gunilla Carlsson är vilket stöd hon och regeringen avser att ge den globala fonden mot hiv och aids, tuberkulos och malaria.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:578 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2008/09:578 Bortprioriterad aidsbekämpning
Statsrådet Gunilla Carlsson
Carina Hägg har frågat mig vilket stöd jag och regeringen avser att ge Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria.
Låt mig inledningsvis konstatera att regeringen ser fonden som en viktig aktör i den globala kampen mot hiv och aids, tuberkulos och malaria. Fonden är också en central kanal i genomförandet av den policy för Sveriges internationella hiv- och aidsarbete som regeringen beslutade om den 27 november 2008.
Carina Hägg berör i sin fråga det stora antalet länder som får finansiering via Globala fonden. Genom fondens verksamhet får i dag 2 miljoner människor bromsmediciner mot aids, 4,6 miljoner människor behandling mot tuberkulos och mer än 70 miljoner människor tillgång till impregnerade malariamyggnät. Enligt Globala fondens egna beräkningar har mer än 2,5 miljoner människoliv kunnat räddas tack vare dessa insatser. Cirka två tredjedelar av internationella insatser mot tuberkulos och malaria finansieras av Globala fonden. För hiv och aids svarar fonden för cirka en tredjedel av de samlade internationella insatserna.
Men Globala fonden arbetar inte i ett vakuum; fonden är en finansieringsmekanism och behöver i sin verksamhet stöd av många andra aktörer, både FN och andra multilaterala aktörer men också bilaterala givare. För Sverige är det naturligt att se på denna helhet, att finansiellt stödja fonden men också på ett kraftfullt sätt verka för att fondens insatser blir så effektiva som möjligt. Vi gör detta genom ett aktivt styrelsearbete, men också för närvarande genom att leda fondens policy- och strategiarbete.
Finansiellt bidrog Sverige under fondens första sex år med ca 2 miljarder kronor. Detta motsvarade 2,9 procent av fondens samlade budget, en i dessa sammanhang och ställt mot Sveriges andel av världsekonomin hög andel. I slutet av 2007 genomfördes en påfyllnadsförhandling av fondens resurser för 2008–2010. Inför denna förhandling hade fondens verksamhetsnivå ökat mycket kraftigt och jag var glad att det var möjligt för regeringen att vid det tillfället bibehålla den höga andelen även vid dessa förhandlingar. Detta innebär att Sverige utlovade 2 miljarder kronor för treårsperioden 2008–2010.
Globala fondens verksamhetsmodell bygger på att framlagda programförslag granskas med utgångspunkt från tekniska grunder. Fram till 2008 var det möjligt för styrelsen att bevilja bidrag till samtliga de förslag som efter denna granskning förelagts styrelsen för beslut. Allt eftersom länder med hög sjukdomsbörda blivit mer vana att samarbeta med fonden men även blivit bättre på att föra fram programförslag av hög kvalitet har konkurrensen om tillgängliga medel ökat. Detta innebar att styrelsen i november 2008 tvingades att besluta om vissa nedskärningar av de förslag som passerat den tekniska granskningen. Detta till trots innebar beslutet i november att insatser om sammanlagt 2,7 miljarder US-dollar godkändes, mer än dubbelt så mycket som vid något tidigare beslutstillfälle.
I slutet av mars kommer givarsamfundet att samlas i Spanien för en halvtidsgenomgång av det finansiella läget för perioden 2008–2010. Inför och under denna genomgång kommer ytterligare fakta att tas fram för hur stort finansieringsbehovet är för perioden men också idéer och förslag om hur detta behov ska kunna täckas. Från svensk sida kommer vi fortsatt att arbeta för att stora ekonomier här tar sitt ansvar men även att nya givare kommer till. Jag kan konstatera att om samtliga givare på liknande sätt som Sverige utgick från en procentuell andel av fondens budget och även gjorde utfästelser på lång sikt skulle detta underlätta Globala fondens finansieringssituation på både kort och lång sikt. Jag har valt att vara ganska utförlig i detta svar och hoppas att Carina Hägg därigenom förstår att regeringen på intet sätt bortprioriterar aidsbekämpningen i biståndssamarbetet. Det faktum att Sverige nu bidrar med 2 miljarder kronor på tre år, samma belopp som tidigare gavs på sex år, hoppas jag talar sitt eget tydliga språk.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.