Bonus-malus påverkan på anpassade fordon
Skriftlig fråga 2020/21:3126 av Mikael Dahlqvist (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-04
- Överlämnad
- 2021-06-07
- Anmäld
- 2021-06-08
- Svarsdatum
- 2021-06-16
- Besvarad
- 2021-06-16
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
En person med någon form av funktionsnedsättning har möjlighet att, under vissa premisser, ansöka om statligt bilstöd vart nionde år. Du får bilstöd om du har varaktig funktionsnedsättning och stora svårigheter att förflytta dig eller att åka kollektivt. Bilstödet består av olika bidrag för att köpa eller anpassa ett fordon efter den sökandes behov.
Dock ställs en rad krav på bilarna som kan komma att omfattas av stödet. Kraven upprättas av Försäkringskassan under inrådan av Trafikverket. Kraven upprättas i enlighet med den sökandes individuella behov. Ett vanligt krav är att fordon ska vara stora, typ transportfordon eller minibussar. Tyvärr är dessa fordon tunga och har hög förbrukning av bränsle, vilket ger högre koldioxidutsläpp än genomsnittsbilen. Tyvärr finns det inga andra fordon köpa med bra klimatavtryck ännu.
I grunden är bonus–malus ett bra system som stimulerar personer att välja fordon med ett mindre klimatavtryck, men i dessa fall blir det en straffbeskattning som man inte kan undvika eftersom kraven från staten ofta är en viss typ av fordon. Dessutom finns det inga andra miljömässigt bra alternativ.
Många personer med funktionsnedsättningar har svag ekonomi, och att då betala upp till 20 000 kronor i fordonsskatt för ett livsnödvändigt fordon blir omöjligt. Jag är säker på att detta var effekter som missades när systemet togs i bruk. Och enligt min mening måste detta rättas till. Det handlar om cirka 300 fordon per år, så intäkterna till skattkassan är mycket små. Men för många bilstödsberättigade är det direkt avgörande att kunna skaffa ett anpassat fordon för att kunna komma till arbete, utbildning eller fritidsaktiviteter.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Kommer ministern att vidta åtgärder som säkerställer en rimlig fordonskatt för anpassade bilar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3126 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:3126 av Mikael Dahlqvist (S)
Bonus–malus påverkan på anpassade fordon
Mikael Dahlqvist har frågat mig om jag kommer vidta åtgärder som säkerställer en rimlig fordonskatt för anpassade bilar.
Ska Sverige nå klimatmålen är det avgörande att utsläppen av växthusgaser i transportsektorn minskar. Bonus–malus-systemet bidrar till detta genom att högre skatt tas ut på nya lätta fordon med högre utsläpp och bonus lämnas till mer miljöanpassade fordon. Syftet är att systemet ska styra mot en högre andel miljöanpassade fordon i nybilsförsäljningen.
Utbudet av laddbara fordon ökar bland såväl personbilar som lätta lastbilar och minibussar. Laddbara fordon är visserligen än så länge dyrare i inköp men har i stället ofta väsentligt lägre körkostnad och premieras vid inköpet genom klimatbonusen.
För att främja delaktigheten i samhället för vuxna och barn med funktionsnedsättning utgör bilstödet en betydelsefull förmån. Den 1 oktober 2020 trädde nya bestämmelser i kraft utifrån regeringens förslag om förbättrade möjligheter till bilstöd. Bland annat höjdes nivåerna på tilläggsbidragen i bilstödet för att öka kompensationen för kostnaderna i samband med bilköp.
En bil som anpassas med hjälp av bilstödet ska kunna användas under många år och det är därför viktigt att dessa fordon i så stor utsträckning som möjligt är miljöanpassade – utifrån ett klimatperspektiv men också för att ge låga kostnader för att använda dem. Bonus–malus-systemet ger här viktiga incitament att välja en bil med så låg bränsleförbrukning som möjligt.
Regeringen följer noga frågan om personer med funktionsnedsättning och anhörigas möjligheter att ta del av bilstödet.
Stockholm den 16 juni 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
