Bolagsverkets rationaliseringspotential

Skriftlig fråga 2003/04:1402 av Arvidsson, Eva (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-02
Besvarad
2004-07-16
Besvarad
2004-07-19
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 juli

Fråga 2003/04:1402

av Eva Arvidsson (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om Bolagsverkets rationaliseringspotential

Inför tillskapandet av den nya myndigheten Bolagsverket genom avknoppning från Patent- och registreringsverket (PRV) diskuteras hur Bolagsverkets skuld, vilken uppkom mot slutet av 1990-talet, ska hanteras. I diskussionen förs bland annat fram möjligheten att överföra medel från ett framtida PRV.

Endast marginella överskott finns på denna myndighet i dag, varför en överföring skulle innebära att ett framtida PRV får starta med en stor skuld. För Bolagsverket finns en stor rationaliseringspotential om aviserade och av PRV föreslagna lagändringar genomförs, gällande ändrat kungörelseförfarande samt acceptans av elektroniska signaturer vid ingivande av aktiebolagens årsredovisningar. Enbart dessa förändringar ger årliga besparingar på lågt räknat 25 miljoner per år.

För ett framtida PRV finns emellertid inte dessa möjligheter. Tvärtemot skulle troligtvis avgifterna för en patentansökan få höjas med ca 25 %, även om en amorteringstid över ett antal år godkändes. I dag är de allra flesta överens om vikten av att stimulera uppfinnare för Sveriges tillväxt varför en höjning av avgiften, som uppfinnarna redan i dag upplever som hög, skulle motverka den strävan som inte minst regeringen givit uttryck för.

Avser ministern att vidta några åtgärder för att inte motverka strävan att stimulera innovationer i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1402 besvarad av Leif Pagrotsky

den 16 juli

Svar på fråga 2003/04:1402 om Bolagsverkets rationaliseringspotential

Näringsminister Leif Pagrotsky

Eva Arvidsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att inte motverka strävan att stimulera innovationer i Sverige.

En viktig aspekt i arbetet för att främja innovationer och att nya idéer kommersialiseras är det immateriella rättsskyddet. Patent- och registreringsverket har här en mycket viktig uppgift. Delningen av verket innebär en renodling av verksamheterna hos såväl Bolagsverket som hos PRV, vilket jag hoppas leder till förbättrad service till företagen.

Jag vill understryka att det är viktigt att ge Bolagsverket en bra start när myndigheten startar sin verksamhet. Att då inleda med ett underskott på cirka en kvarts miljon kronor, samtidigt som regering och riksdag ställer krav på ökad effektivisering och kortare handläggningstider, kan knappast anses vara en bra utgångspunkt. Därför diskuteras nu olika alternativ för att komma till rätta med underskottet. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan.

Jag tror att en lösning går att nå utan att företagen ska drabbas av avgiftshöjningar varken hos Bolagsverket eller hos Patent- och registreringsverket. Patentverksamheten har visat goda resultat de senaste åren. Min bedömning är mot den bakgrunden att det nya PRV bör ha goda förutsättningar att utveckla verksamheten på det sätt som regeringen och riksdagen gett uttryck för i sin proposition respektive sitt beslut.

Eva Arvidsson tar också upp den rationaliseringspotential som bör finnas hos Bolagsverket. Regeringen ser för närvarande över flera åtgärder som med största sannolikhet kommer att möjliggöra effektiviseringar och som får en positiv inverkan på Bolagsverkets ekonomi. Det handlar först och främst om att göra det möjligt att använda olika elektroniska lösningar. En arbetsgrupp har bildats för att åstadkomma de författningsändringar som krävs för att möjliggöra elektronisk ingivning av ansökan om registrering av bland annat aktiebolag och handelsbolag. Resultatet bör kunna presenteras under 2004.

Även möjligheten till elektroniskt kungörande skulle innebära en kostnadsbesparing för Bolagsverket. Frågan om elektroniskt kungörande ska utredas vidare och ett förslag lämnas till regeringen under hösten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.