Bolagsverket
Skriftlig fråga 2019/20:56 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-25
- Överlämnad
- 2019-09-26
- Anmäld
- 2019-09-27
- Svarsdatum
- 2019-10-02
- Besvarad
- 2019-10-02
- Sista svarsdatum
- 2019-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Bolagsverket har sedan tidigare ett uppdrag från regeringen att utveckla metoder och arbetssätt för ökade kontroller vid registrering av företagsuppgifter. Verket har därför stärkt insatserna för att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet där företag används som brottsverktyg. En särskild ekobrottsenhet har inrättats med skärpta rutiner och kontroller. Enligt Bolagsverket så har insatserna gett resultat, och man menar att det finns en stor utvecklingspotential.
Bolagsverket hävdar att det vid ett utökat uppdrag skulle ha större möjligheter att reagera på och identifiera risker och avvikelser. Att sätta in åtgärder tidigt för att motverka ekonomisk och annan brottslighet besparar samhället stora kostnader jämfört med att åtgärder sätts in sent i processen. En utökning av insatserna skulle dessutom minska arbetsbördan för de brottsbekämpande anslagsfinansierade myndigheterna.
Ett konkret exempel på en insats som Bolagsverket föreslagit är ett system baserat på maskininlärning, vilket skulle kunna användas i syfte att förhindra ekobrott. Kostnad för detta är ca 5 miljoner kronor per år för 2020 och 2021. Därtill kommer en löpande förvaltningskostnad om ca 1 miljon kronor per år.
I sitt budgetunderlag för 2020 ber Bolagsverket om medel för att trappa upp arbetet mot ekonomisk brottslighet, men regeringen tilldelade inte Bolagsverket deras önskade medel för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Hur ämnar ministern motarbeta ekonomisk brottslighet på andra vägar, eller menar ministern att Bolagsverkets analyserade behov är felaktigt och inte behövs?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:56 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2019/20:56 Bolagsverket av Tobias Andersson (SD)
Tobias Andersson har frågat mig hur jag ämnar motarbeta ekonomisk brottslighet på andra vägar, eller om jag menar att Bolagsverkets analyserade behov är felaktigt och inte behövs?
Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att motverka att aktiebolag används vid ekonomisk brottslighet. Bland annat har Bolagsverket under 2018 haft ett regeringsuppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet samt lämna förslag på möjliga åtgärder för att i ökad utsträckning förebygga penningtvätt, finansiering av terrorism eller annan ekonomisk brottslighet (se Bolagsverkets regleringsbrev för 2018). Regeringen har också gett Bolagsverket i uppdrag att utveckla metoder och arbetssätt för ökade kontroller vid registrering av företagsuppgifter för att försvåra möjligheterna till att nyttja företag i syfte att begå brott (se regeringsbeslut den 22 februari 2018, N2018/01305/SUN).
Bolagsverket har vidtagit en rad åtgärder under senaste året för att förhindra registrering av företag som brottsverktyg. Ett exempel på detta är att från och med oktober 2018 underrättas Bolagsverket automatiskt av Skatteverkets folkbokföringstjänst om falska identiteter. Bolagsverket har också stramat åt möjligheten att byta ut årsredovisningar. Vidare har Bolagsverket under våren 2019 deltagit i två informationskampanjer i vilka de har informerat allmänheten om målvakter. I samband med kampanjerna har Bolagsverket berättat om möjligheten att kunna ”spärra sig” från att registreras i Bolagsverkets register. Efter detta har Bolagsverket noterat en kraftig ökning av antalet anmälningar om att bli spärrad, ca 100 ärenden per vecka att jämföra mot tidigare anmälningsgrad om ett par ärenden per vecka.
Bolagsverkets bedömning är att för vissa av insatserna som tagits i bruk kan Bolagsverket redan se tydliga och ökande utfallsvolymer, till exempel avseende de utökade kontrollerna av id-handlingar samt den kraftigt ökade tillströmningen av anmälan till Bolagsverkets spärrtjänst i samband med informationskampanjen om styrelsemålvakter. Andra insatser är relativt nya och har ännu inte hunnit leda till större volymer, men de har redan genererat ett antal konkreta ärenden som är under handläggning.
Regeringen har även vidtagit en rad andra åtgärder för att stävja ekonomisk brottslighet. I propositionen ”Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag” (Prop. 2018/19:164) lämnas flera förslag som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet mot särskilt allvarlig brottslighet som begås i företag. Det kan till exempel röra sig om internationella mutbrott, penningtvätt eller allvarliga miljö- eller arbetsmiljöbrott. Det är angeläget att straffrättsliga sanktioner mot företag på ett effektivt sätt kan motverka att brottslighet begås i verksamheten. Ett av förslagen innebär att maxbeloppet för företagsbot ska höjas från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för allvarliga brott som begås av större företag. Syftet med lagförslaget är att ge företag tydliga incitament att organisera sig på ett sådant sätt att risken för brott i verksamheten minskas.
I detta sammanhang vill jag också peka på det goda samarbete som Bolagsverket har med Ekobrottsmyndigheten vars uppdrag är att:
• ansvara för bekämpning av ekonomisk brottslighet och se till att personer som begår ekonomiska brott blir föremål för brottsutredning och lagföring,
Som en del av samarbetet myndigheterna emellan arbetar man t.ex med en lägesbild över brottslig verksamhet i företag, för att systematiskt och på ett tidigt stadium identifiera företag som kan komma att utnyttjas som brottsverktyg.
En av målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet ”Tillsammans mot brott” är att utveckla samhällets kontrollfunktioner för att motverka brottslighet riktad mot välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2020 har regeringen lämnat förslag om anslagstillskott till Ekobrottsmyndigheten bl.a. för att förstärka Ekobrottsmyndighetens kapacitet att möta det ökande ärendeinflödet och säkerställa utredning och lagföring i resurskrävande ärenden, såsom bekämpning av systematiska välfärdsbrott.
Möjligheterna till ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna för en stor del av brottsligheten i samhället. Myndigheterna har ett omfattande samarbete inom olika områden till exempel den så kallade myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Ett annat exempel på åtgärder för att effektivisera myndigheternas arbete med att ”följa pengarna” är bestämmelser som trädde i kraft den 1 september 2019 och som ställer krav på finansiella företag att lämna information till brottsutredande myndigheter utan dröjsmål och i elektronisk form (prop. 2017/18:291).
Som en del i regeringens satsning för att bekämpa välfärdsbrott föreslås även ökade medel till Skatteverket för att höja kvaliteten i folkbokföringen. Regeringen har också föreslagit att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska kunna inriktas på ytterligare brott (prop. 2018/19:12, bet. 2018/19:SkU16, rskr. 2018/19:207). Det handlar bl.a. om olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning om gärningen avser uppgift eller handling i ärende hos Skatteverket samt penningtvättsbrott. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2019.
Stockholm den 1 oktober 2019
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.