bolag med ofentligt ägande och konkurrens
Skriftlig fråga 2000/01:771 av Flyborg, Eva (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-21
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:771
av Eva Flyborg (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om bolag med offentligt ägande och konkurrensHel- och halvoffentliga företag utgör alltid ett bekymmer när det gäller konkurrens mot den privata sektorn. Offentliga bolag kan därför att de har skattebetalarna i ryggen konkurrera ut privata. Bolag med offentligt ägande finns inom många samhällssektorer.
Ett konkret exempel på den uppsjö av företag med offentligt ägande är In Develop i Uppsala AB som är ett konsultbolag som bl.a. sysslar med rådgivning på hälsosidan som biståndsprojekt mot tredje världen. Det är inget fel på detta syfte, men statligt finansierade Uppsala universitet står som delägare i bolaget. Företaget verkar också på den svenska marknaden med konsultverksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet. Samtidigt vet vi att det finns många privata och ideella aktörer på denna "marknad" som får slåss för sin överlevnad. Enligt min uppfattning bör universiteten i stället koncentrera sig på sina kärnuppgifter forskning och undervisning.
Med hänvisning till det anförda skulle jag vilja ställa följande fråga till utbildningsministern:
Är utbildningsministern beredd att vidta åtgärder så att t.ex. universitetsvärlden inte driver verksamhet med statliga pengar i hel- eller halvoffentliga bolag och därmed konkurrerar ut privata initiativ?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:771 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 28 februari
Svar på fråga 2000/01:771 om bolag med offentligt ägande och konkurrens
Utbildningsminister Thomas Östros
Eva Flyborg har frågat mig om jag är beredd att vidta sådana åtgärder att t.ex. universitetsvärlden inte driver verksamhet med statliga pengar i hel- eller halvoffentliga bolag och därmed konkurrerar ut privata initiativ.
Universiteten och högskolorna omfattas av kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) i vilken föreskrivs att en myndighet inte utan regeringens medgivande får använda statens medel för att bilda bolag, stiftelser, föreningar eller liknande rättssubjekt. En myndighet får inte heller använda statens medel för att förvärva aktier eller göra andra kapitaltillskott i sådana rättssubjekt.
Som framgår av propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) och den efterföljande riksdagsbehandlingen (bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294) ska regeringens medgivande enligt kapitalförsörjningsförordningen användas mycket restriktivt och bara när det finns tungt vägande skäl.
Vidare får en myndighet enligt donationsförordningen (1998:140) åta sig att förvalta en stiftelse. Detta gäller dock endast om ändamålet med stiftelsen har ett nära samband med myndighetens verksamhet.
Enligt regeringens mening kan bolagsbildningar vara ett för högskolan värdefullt komplement till samverkan inom myndighetsformens ram, särskilt när det gäller samverkan med näringslivet i forskningsfrågor. För detta ändamål har därför holdingbolag, skilda från den juridiska personen staten, bildats. Dessa finns i dag vid elva lärosäten. Verksamheten i denna form bedömdes få bättre förutsättningar vid en tydligare ansvarsfördelning, ekonomiskt och juridiskt, gentemot universitetens och högskolornas traditionella huvuduppgifter. Holdingbolagens syfte är bl.a. att stärka samarbetet mellan forskarvärlden och näringslivet genom att exploatera kommersialiserbara forskningsresultat och därmed nå en, främst industriell, tillämpning av den kunskap som finns vid lärosätena. Målsättningen är att ägandet av de bolag som drivs i holdingbolagens regi vid lämpliga tidpunkter ska avyttras på den privata kapitalmarknaden.
I samband med beslutet om att bilda holdingbolag inledde regeringen även ett arbete som innebar att universiteten och högskolorna skulle ompröva sina engagemang i bolag, stiftelser och andra associationer utanför holdingbolagen. Avsikten med detta var att renodla verksamheten inom staten och koncentrera resurserna på kärnverksamheterna grundutbildning, forskarutbildning och forskning.
I det aktuella fall som Eva Flyborg hänvisar till, InDevelop i Uppsala AB, ägs bolaget bl.a. av stiftelser som förvaltas av Uppsala universitets stiftelseförvaltning. Detta bolag ägs sålunda inte av staten.
Sammantaget syftar regeringens politik avseende bolag, stiftelser och andra associationer till att skapa bättre möjligheter att exploatera forskningsresultat så att universiteten och högskolorna bidrar till en positiv utveckling i hela landet. Det är också regeringens uppfattning att s.k. avknoppningsföretag som till vissa delar ägs av staten successivt, vid lämplig tidpunkt, bör säljas av på den privata kapitalmarknaden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.