Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bokstavsbetygen

Skriftlig fråga 2004/05:163 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-20
Inlämnad
2004-10-20
Besvarad
2004-10-27
Svar anmält
2004-10-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 oktober

Fråga 2004/05:163

 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om bokstavsbetygen

I en doktorsavhandling vid högskolan i Kristianstad konstateras att bokstavsbetygen är ett hot mot elevernas rättssäkerhet och är dessutom oanvändbara som urvalsintrument i grundskolan. Under försommaren kritiserade Riksrevisionen de stora skillnaderna i betygsättningen i landets skolor. Det känns därför angeläget att öka rättvisan och likvärdigheten i betygsättningen för att de mål- och kunskapsrelaterade bokstavsbetygen ska kunna fungera bättre.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra systemet med boktavsbetyg?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:163 besvarad av Thomas Östros

den 27 oktober

Svar på fråga 2004/05:163 om bokstavsbetygen

Utbildningsminister Thomas Östros

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra systemet med bokstavsbetyg.

Regeringen tillsatte 1990 den så kallade Betygsberedningen, i syfte att ta fram ett förslag till nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Elevernas studieresultat skulle bedömas i förhållande till mål och uppnådda kunskaper.

Nuvarande betygssystem ersatte i början av 90-talet det tidigare relativa betygssystemet som byggde på att elever rangordnades och tilldelades betyg i skalan 1@5 enligt nationellt fastställda procentsatser. Kritiken mot detta betygssystem var mycket stark och krav restes på ett betygssystem där inte elevers betyg var beroende av andra elevers prestationer.

Riksdagen bestämde 1993 för grundskolans del att betyg ska sättas i årskurserna 8 och 9 och att tre betygsteg ska finnas: Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Samma beteckningar återfinns i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. I högskolan har liknande betygsbeteckningar använts under lång tid.

Mellan betygen finns en värdehierarki. Som huvudregel ska enligt gymnasieförordningen (1992:394) företräde mellan sökande till gymnasieskolan bestämmas efter meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg från grundskolan. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått. Meritvärdering används som urvalsinstrument i sådana fall där det finns fler sökande än platser till ett gymnasieprogram.

Både Bengt Selgheds doktorsavhandling Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen och Riksrevisionens rapport Betyg med lika värde? @ en granskning av statens insatser (RIR 2004:11) har kritiserat förutsättningarna för likvärdig betygsättning. I skrifterna konstateras bland annat att korrekt och likvärdig betygsättning i hög grad beror på i vilken utsträckning professionella samtal mellan lärare kommer till stånd och leder till en gemensam syn på vad som är viktig kunskap och hur den ska bedömas.

I det mål- och kunskapsrelaterade system som vi i dag tillämpar måste elevernas kunskaper bedömas i relation till specificerade kunskapskvaliteter i form av mål och kriterier. Huvudregeln är att alla mål och kriterier ska uppfyllas. Genom att elevens kunskaper ska relateras till mål och kriterier ställer det målrelaterade systemet annorlunda krav vid betygsättningen än det gamla relativa betygssystemet.

Betygssystemets trovärdighet och legitimitet grundar sig på att kunskapsbedömningen sker på ett likvärdigt sätt. För att det ska vara möjligt finns nationella betygskriterier för alla ämnen och för vissa ämnen även nationella prov. Betygskriteriernas uppgift är att ange vilka kunskapskvaliteter eleverna ska ha uppnått för ett visst betyg.

Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att arbeta med kompetensutveckling av lärare i bedömning och betygsättning. Skolverket har i sitt uppdrag att stärka kvaliteten i svensk skola. Verket har i februari 2004 antagit en handlingsplan för att stärka rättssäkerheten och likvärdigheten i betygsättningen.

Jag anser att det nuvarande betygssystemet är väl avvägt. Jag menar dock att betygen i sig inte ger tillräcklig information om elevens kunskaper i förhållande till utbildningens mål. För att ge en tydligare och mer nyanserad bild måste utvecklingssamtalen stärkas och kompletteras med individuella utvecklingsplaner för alla elever. Ett förslag som innebär en skyldighet att upprätta individuella utvecklingsplaner för varje elev i grundskolan och motsvarande skolformer bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

I betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslog Skollagskommittén att bestämmelser ska införas i lagen som ytterligare stärker elevens rättssäkerhet i frågor som gäller bedömning och betyg. Skollagskommitténs förslag bereds inom Utbildningsdepartementet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition med förslag till ny skollag under 2005.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.