Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bojkott av stafettläkare

Skriftlig fråga 2002/03:457 av Brodén, Anne Marie (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-01-31
Inlämnad
2003-01-31
Besvarad
2003-02-05
Svar anmält
2003-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 januari

Fråga 2002/03:457

 av Anne Marie Brodén (m) till socialminister Lars Engqvist om bojkott av stafettläkare

Landstingen ska sluta anlita uthyrningsföretagen. På så sätt ska läkarna "tvingas" tillbaka till landstingen @ detta enligt landstingsförbundets ordförande Lars Isakssons. 16 av 21 landsting och regioner är beredda att ställa sig bakom ett nationellt stopp för "stafettläkare" trots att detta kommer att drabba alla människor som väntar i långa vårdköer. Två moderatledda landsting, nämligen Halland och Värmland, säger bestämt nej till detta nya förbud.

Orsaken till att många läkare lämnar landstingen beror många gånger på otydlig organisation, oklara roller, bristande ledarskap och att landstingen inte tillräckligt tillvaratar professionaliteten hos läkare och andra yrkesgrupper. Många vill helt enkelt hellre arbeta i uthyrningsföretag eller som sin egen arbetsgivare. I stället för att tvingas tillbaka till en arbetsgivare man inte trivs med kan följden bli att många läkare helt enkelt väljer att sluta arbeta inom vården eller lämnar landet.

Den läkarbrist som råder inom olika delar av vården är ett stort problem. Den vårdgaranti som vi moderater förespråkar med vård i tid kräver naturligtvis en god tillgänglighet och många olika vårdgivare. En bojkott kommer att medföra svåra konsekvenser för patienterna, då landstingen ännu mindre kommer att klara att erbjuda adekvat sjukvård och vård i tid med nya förbud och endast med offentligt anställda läkare. Vi behöver fler entreprenörer i vården, inte färre.

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta så att patienterna inte drabbas vid en eventuell bojkott av "stafettläkare"?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:457 besvarad av Lars Engqvist

den 4 februari

Svar på fråga 2002/03:457 om bojkott av stafettläkare

Socialminister Lars Engqvist

Anne Marie Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att patienterna inte drabbas vid en eventuell bojkott av "stafettläkare".

Det är landstingens ansvar att organisera vården och att rekrytera personal så att de kan erbjuda en fullgod vård till alla patienter. Det är viktigt att landstingen tar ansvar för sina behov och medverkar till att göra primärvården till en attraktiv arbetsplats.

I Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.1999/2000:149), gjorde regeringen bedömningen att en ökning av antalet läkare i primärvården är en förutsättning för att denna ska kunna fylla funktionen som basen i hälso- och sjukvården. Därför har också kraftfulla åtgärder vidtagits för att öka andelen läkare i primärvården.

Regeringen slöt den 17 maj år 2000 ett avtal om utvecklingsinsatser med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Man kom där överens om att landstingen ska svara för att avsevärt förstärka läkartätheten i primärvården. Vidare ingår i avtalet att landstingen ska förbättra kompetensen och fortbildningsmöjligheterna, liksom forskningsmöjligheterna i primärvården.

Detta avtal tillsammans med arbetet för att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården, innebär att regeringen satsar ca 13 miljarder kronor under åren 2001@2004, för att förstärka primärvården.

Landstingens lokala handlingsplaner visar att de ser läkarrekryteringen som en av nyckelfrågorna för primärvårdens fortsatta utveckling. Enligt Landstingsförbundet uppfylldes också målet för antalet allmänläkare med god marginal år 2002. Den rapport som Socialstyrelsen lämnade i januari 2003 (NPS 2003) visar samtidigt att personaltätheten av läkare och sjuksköterskor i Sverige motsvarar förhållandet i andra europeiska länder och att antalet läkare och sjuksköterskor bedöms öka fram till år 2010.

Regeringens satsningar i kombination med det fria vårdvalet som trädde i kraft den 1 januari i år samt den planerade utökade nationella vårdgarantin, stärker avsevärt patienternas valfrihet och möjligheter att få vård i tid samt borgar för att primärvården förstärks med nödvändiga läkarresurser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.