Bohusbanan
Skriftlig fråga 2005/06:1993 av Tysklind, Lars (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-10
- Besvarad
- 2006-08-17
- Besvarad
- 2006-08-24
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 augusti
Fråga 2005/06:1993 av Lars Tysklind (fp) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Bohusbanan
Vägar och järnvägar och övrig infrastruktur är avgörande för utveckling och tillväxt i en region. Till exempel ger effektiv arbetspendling en breddad arbetsmarknad.
Banverket har under många år diskuterat Bohusbanans framtid. Ett flertal utredningar av olika aktörer har samtidigt visat hur en upprustning och utveckling av Bohusbanan skulle ge positiva effekter.
Vid sitt sammanträde i juni hade Banverkets styrelse Bohusbanan, sträckningen Smedberg@Strömstad, och vissa andra lågtrafikerade banor på dagordningen. Uppgifter finns nu på att sträckan Smedberg@Strömstad är en utpekad sträcka som ska läggas ned enligt en process som Banverket nu avser att starta.
Regionen och kommunerna som är huvudmän för länstrafiken har inga planer på att lägga ned någon persontrafik. Till detta ska läggas den debatt som förs om att skapa alternativa kommunikationer till vägtransporter, inte minst med tanke på höga bränslepriser och klimatpåverkan.
Under sommaren har dessutom SJ kört direkttrafik Stockholm@Strömstad med X 2000-tåg. Det ter sig då underligt om inte Banverkets planering och strategi ligger i linje med ovanstående vad gäller underhåll och investeringar.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skapa klarhet i frågan och ge möjligheter för Bohusbanan att utvecklas även i norra Bohuslän?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1993 besvarad av Ulrica Messing
Svar på frågorna 2005/06:1993 om Bohusbanan, 1996 om tågsträckan Värnamo@Landeryd och 1997 om Bohusbanan, sträckan Smedberg@Strömstad och dess framtid
Statsrådet Ulrica Messing
Lars Tysklind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa klarhet i frågan och ge möjligheter för Bohusbanan att utvecklas även i norra Bohuslän. Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att säkerställa att tågtrafiken på sträckan Värnamo@Landeryd. Åsa Torstensson har frågat mig vad jag avser att göra för att undanröja frågetecknen kring Banverkets planer för Bohusbanan sträckan Smedberg@Strömstad. Jag har valt att besvara alla tre frågorna i ett sammanhang.
Bakgrunden till frågorna är att Banverket utreder hur verket bör prioritera sina underhållsinsatser. I den utredning som Banverket genomfört framgår att flera befintliga banor har liten eller ingen trafik. Av de 17 banor som nu diskuteras till följd av utredningen, saknar elva banor helt trafik. Förutsättningarna för järnvägstrafik förändras med tiden och därför är det rimligt att Banverket löpande prövar omfattningen och standarden på det statliga järnvägsnätet. Det är viktigt att framhålla att Banverket inte har beslutat om nedläggning av någon järnvägssträcka. Nedläggning av järnväg regleras i järnvägsförordningen (2004:526). Enligt denna får Banverket upphöra med underhåll av en järnväg där trafik bedrivs i endast obetydlig omfattning. Förordningen ställer krav på att samråd först hålls med berörda länsstyrelser, kommuner, trafikhuvudmän och järnvägsföretag innan man beslutar att upphöra med underhåll på banan. Tre år därefter får beslut fattas om nedläggning av järnväg och då först efter samråd.
Jag är inte beredd att lägga ned banor som har en väl fungerande trafik. Regeringen vill se mer trafik på järnväg. Ett välutvecklat järnvägssystem innebär snabba, säkra och miljövänliga transporter med hög kapacitet och tillförlitlighet. Därför är planeringsramen 145 miljarder kronor för drift och underhåll av befintliga banor och för utbyggnad av nya banor under perioden 2004@2015.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
