Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bohusbanan

Skriftlig fråga 1999/2000:1344 av Daléus, Lennart (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-23
Besvarad
2000-09-04
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 augusti

Fråga 1999/2000:1344

 av Lennart Daléus (c) till näringsminister Björn Rosengren om Bohusbanan

Järnvägstrafiken har en mycket viktig roll att fylla i ett miljöanpassat transportsystem. I Bohuslän finns i dag en betydande rädsla för att tågtrafiken på Bohusbanans del mellan Uddevalla och Strömstad kommer att tas bort i samband med Rikstrafikens upphandling av trafik fr.o.m. årsskiftet 2002. I västsvenska medier diskuteras detta flitigt just nu. Oron är stor för att sträckan Uddevalla@Strömstad i framtiden inte ska inrymmas i den järnvägstrafik som får statligt stöd. Detta trots att en rapport från VBB VIAK på uppdrag av Rikstrafiken pekat på att ett ersättande av tågen Uddevalla@Strömstad med buss skulle innebära en samhällsekonomisk förlust. Lägg därtill de negativa miljöeffekter som uppstår genom att ersätta tågtrafik med busstrafik. Rapporten från VBB VIAK säger trots detta att hela ansvaret för trafiken mellan Uddevalla och Strömstad bör ligga på länstrafikbolagen. Detta skulle med största sannolikhet betyda slutet för persontrafik på Bohusbanans del mellan Uddevalla och Strömstad. I kontrast till rapporten från VBB VIAK står rapporten från Infraplan AB som är betydligt mer positiv till Bohusbannan. Enligt min mening är det oroväckande om uppgifterna som gör gällande att tågtrafiken på Bohusbanans sträcka mellan Uddevalla och Strömstad inte längre ska kunna få statligt stöd är sanna.

Min fråga till näringsministern är:

På vilket sätt avser näringsministern agera för att trygga fortsatt tågtrafik på Bohusbanans del mellan Uddevalla och Strömstad?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1344 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 6 september

Svar på fråga 1999/2000:1344 om Bohusbanan

Näringsminister Björn Rosengren

Lennart Daléus har frågat mig på vilket sätt jag avser agera för att trygga fortsatt trafik på Bohusbanans del mellan Uddevalla och Strömstad.

Bakgrunden till Lennart Daléus fråga är att staten, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen i samband med det trafikpolitiska beslutet våren 1988 tecknade en "Principöverenskommelse om lokal och regional kollektivtrafik på järnväg m.m." (prop. 1987/88:50, bil. 1.19). Principöverenskommelsen omfattade de länsjärnvägar med persontrafik som staten år 1987 hade ansvar för och innebär att det utgår en statlig ersättning till trafikhuvudmännen för att de övertagit ansvaret för persontrafiken längs vissa länsjärnvägar. Med principöverenskommelsen som grund tecknade staten och respektive trafikhuvudman avtal om en statlig ersättning omfattande 18 länsbanor. Avtalen om ersättning för länsjärnvägarna gäller normalt under tio år t.o.m. den 30 juni 2000 med undantag för ett fåtal avtal som löper längre.

Jag vill i sammanhanget peka på att det inte primärt är regeringens ansvar att den inomregionala kollektivtrafiken, inklusive spårtrafiken, fungerar på ett tillfredsställande sätt. Detta är ett ansvar som ligger hos trafikhuvudmannen i länet. I det trafikpolitiska beslutet 1988 lades fast att ansvaret för länsjärnvägarna skulle ligga på trafikhuvudmannen. Detta var en ny uppgift för trafikhuvudmännen och principöverenskommelsen syftade bl.a. till att trafikhuvudmännen, under en övergångsperiod, skulle få ersättning för fortsatt drift längs ett antal banor, bl.a. Bohusbanan, i avvaktan på att mer långsiktiga trafiklösningar skulle kunna utvecklas. Det var aldrig avsikten att bidragen till länsjärnvägarna skulle vara något annat än en tidsbestämd ersättning och några utfästelser om en generell förlängning av avtalen har aldrig gjorts.

Myndigheten Rikstrafiken har uppdraget att göra en bedömning av vilken interregional persontrafik som staten av transportpolitiska skäl ska upphandla på längre sikt. Eftersom Rikstrafiken startade sin verksamhet så sent som den 1 juli 1999, är det viktigt att man får rådrum att på ett tillfredsställande sätt genomföra erforderliga bedömningar om vilken trafik som staten bör upphandla. Därför föreslog regeringen i budgetproposition för år 2000 att medel avsätts från Rikstrafikens anslag för att säkra trafik, med prioritet för tågtrafik, som omfattas av principöverenskommelsen fram till den 31 december 2000.

Om Rikstrafiken i sina bedömningar skulle finna att trafik som ligger under trafikhuvudmans ansvar borde vara föremål för ett statligt engagemang utgår jag från att myndigheten kommer att föreslå regeringen detta. Rikstrafiken ska senast den 1 oktober redovisa ett förslag till regeringen och jag vill därför i dagsläget inte närmare kommentera ett eventuellt statligt engagemang vad gäller enskilda linjer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.