Boendesegregation
Skriftlig fråga 2005/06:79 av Billström, Tobias (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-06
- Anmäld
- 2005-10-10
- Besvarad
- 2005-10-12
- Svar anmält
- 2005-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 oktober
Fråga 2005/06:79 av Tobias Billström (m) till statsrådet Jens Orback (s)
Boendesegregation
”Malmöelever sämst igen”. Så börjar en artikel i Sydsvenska Dagbladet om Malmöelevernas gymnasiebehörighet. Drygt 23 % saknar godkänt i de nödvändiga ämnena matematik, svenska och engelska.
De dåliga resultaten är inte jämnt spridda över Malmös stadsdelar. Det är de områden med hög andel utrikes födda i föräldragenerationen som står ut, Rosengård, Fosie, Hyllie och Södra Innerstaden.
Det handlar inte bara om en resursfråga, utan också om närhet till vuxna med kunskaper i svenska språket, vuxna med arbete och förmåga att bistå sina och bekantas barn med läxläsning och uppmuntran inför vidare studier. Det handlar också om att se skolan och utbildning som en väg till något bättre, att det lönar sig att anstränga sig och komma vidare i utbildningstrappan. I dag sänds signalerna från regeringen och riksdagens majoritet att arbete inte lönar sig för dem i Rosengård, Fosie, Hyllie och Södra Innerstaden. På varje vuxen som når framgång genom hårt, lagligt arbete går en handfull vuxna som försörjer sig genom en kombination av bidragsförsörjning och svartjobb.
Segregationen måste brytas, och det görs inte enbart genom att tvinga eleverna att nå godkänt i tre skolämnen @ det görs genom att visa att Sverige är till för den som vill arbeta och göra rätt för sig, och att den som anstränger sig har lika goda chanser oavsett var han eller hon är född.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Malmös boendesegregation bryts?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:79 besvarad av Jens Orback
den 12 oktober
Svar på fråga 2005/06:79 om boendesegregation
Statsrådet Jens Orback
Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Malmös boendesegregation bryts. Bakgrunden är en artikel i Sydsvenska Dagbladet om Malmöelevernas gymnasiebehörighet.
Låt mig först nämna att vi anser att viktigast av allt är att bryta utanförskapet. Det gäller att skapa förutsättningar för människorna att själva kunna vara delaktiga i utvecklingen av sina liv och de områden som de bor i. Detta kallar vi för underifrånperspektivet i storstadsarbetet.
Sedan 1999 har staten och Malmö kommun tillsammans arbetat för att bryta segregationen genom ett gemensamt lokalt utvecklingsarbete. Enligt Integrationsverkets uppföljning av storstadsarbetet har för perioden 1998@2003 sysselsättningsgraden i de stadsdelar som Tobias Billström omnämner ökat med i genomsnitt 4,8 % (motsvarande siffra för hela riket är 2,7 %). För perioden 1997@2003 har antal socialbidragstagare i samma stadsdelar sjunkit med i genomsnitt 4,5 % (hela riket 0,9 %) medan utbildningsnivån i stadsdelarna har ökat lika mycket som i genomsnitt i Sverige under samma period, för att nämna några resultat som visar att insatser gör skillnad.
Storstadspolitikens mål att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna är ännu inte uppfyllt. Därför ska vi nu fortsätta att utveckla det storstadspolitiska arbetet genom att mobilisera statens och kommunens alla resurser för att bryta segregationen. Från och med 2006 ska lokala utvecklingsavtal tecknas med storstadskommuner baserat på ordinarie statliga resurser.
Som Tobias Billström konstaterar räcker det inte bara med en åtgärd. Myndigheten för skolutveckling har sedan 2003 fått i uppdrag att arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation i de utsatta stadsdelarna som bygger vidare på erfarenheter från storstadsarbetet. De närmaste åren satsas 225 miljoner kronor för detta ändamål. I budgetpropositionen 2006 föreslår regeringen också en förstärkt arbetsmarknadspolitik; vi satsar stort för att få fler i arbete, 10 miljarder kronor både 2006 och 2007. Satsningen på de arbetslösa akademikerna, praktikplatser, plusjobb och utbildningsvikariat i vård och omsorg för att nämna några är alla satsningar som kommer att ge ytterligare förutsättningar för att höja sysselsättningsgraden i de stadsdelar där behoven är störst. Boverket har fått i uppdrag att redovisa hur erfarenheter och kunskap från det lokala utvecklingsarbetet kan användas för att utveckla instrument i syfte att motverka boendesegregationen på lång sikt. Det är några exempel på det staten gör. För att på lång sikt kunna bryta segregationen och skapa lika förutsättningar för alla människor oavsett var de bor behövs ett tvärsektoriellt samordnat arbete. Därför prioriterar vi nu en ökad samverkan mellan statliga myndigheter och storstadskommuner, så att alla berörda myndigheter tar sitt ansvar för den lokala utvecklingen.
Mycket kunskap har genererats genom storstadsarbetet. En särskild utredare har i mars 2005 lämnat sitt slutbetänkande Storstad i rörelse (SOU 2005:29), som är en kunskapsöversikt över utvärderingar som har genomförts inom storstadsarbetet. I ett delbetänkande har utredaren föreslagit ett nationellt utvärderingsprogram och inrättandet av ett urbant institut för uppsamling, bearbetning och spridning av erfarenheter och kunskap inom politikområdet. Förslaget har varit på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen återkommer till frågan om ett urbant institut i VÅP 06.
Fredagen den 14 oktober har riksdagen en särskilt anordnad debatt om segregationen. Jag återkommer då med utförligare beskrivningar av den storstadspolitik regeringen bedriver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.