Boendesegregation och dess effekter på arbetsmarknaden
Skriftlig fråga 2024/25:133 av Serkan Köse (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-03
- Överlämnad
- 2024-10-04
- Anmäld
- 2024-10-15
- Svarsdatum
- 2024-10-16
- Besvarad
- 2024-10-16
- Sista svarsdatum
- 2024-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
I Boverkets årsrapport för 2024 framgår det att boendesegregationen i Sverige har ökat under de senaste tio åren. Områden med stora socioekonomiska utmaningar har blivit fler, vilket innebär att fler invånare lever under ekonomiskt pressade förhållanden, med låg utbildningsnivå och svag arbetsmarknadsanknytning. Skillnaderna mellan dessa områden och mer välbärgade delar av landet riskerar att fördjupa segregationen ytterligare, vilket i sin tur påverkar möjligheterna för integration och deltagande på arbetsmarknaden. Forskning visar att segregerade bostadsområden ofta leder till sämre tillgång till arbetsmarknad, utbildning och samhällsservice, vilket skapar en ond cirkel av utanförskap.
Statistik från regeringens budgetproposition för 2025 visar att förvärvsfrekvensen i områden med stora utmaningar (områdestyp 1) är betydligt lägre än i övriga landet, där endast 54 procent av kvinnorna och 64 procent av männen arbetar. Dessutom lever nästan hälften av invånarna i dessa områden i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket är långt över riksgenomsnittet på cirka 14 procent. Även skillnader i utbildningsnivå är påtagliga, där en betydligt lägre andel av eleverna i dessa områden är behöriga till gymnasiet, vilket försämrar deras framtida arbetsmarknadsmöjligheter.
Samtidigt visar undersökningar att otryggheten är högre i dessa områden, med lägre tilltro till rättsväsendet och en större andel brottsoffer. Detta förstärker en ond cirkel av utanförskap och minskar förutsättningarna för integration och sysselsättning.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vilka konkreta arbetsmarknadsåtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att minska segregationen och förbättra arbetsmarknadsmöjligheterna för invånare i dessa utsatta områden?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:133 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:133 Boendesegregation och dess effekter på arbetsmarknaden
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:133 av Serkan Köse (S) Boendesegregation och dess effekter på arbetsmarknaden
Serkan Köse har frågat mig vilka konkreta arbetsmarknadsåtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska segregationen och förbättra arbetsmarknadsmöjligheterna för invånare i utsatta områden.
Det utanförskap som präglar delar av samhället påverkar oss alla. Särskilt drabbade är de människor som lever i områden där utanförskapet är stort och vars liv, frihet och livschanser begränsas på grund av var de bor. I dag står alltför många utrikes födda långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt forma sitt liv.
Alla som kan arbeta ska göra det, det leder på sikt till självförsörjning och egenmakt att forma sitt liv och sin ekonomi. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för utrikes födda att gå från bidrag till arbete och på så sätt minska utanförskapet och bli en del av den svenska arbetsmarknaden. Låt mig redogöra för några av de satsningar som regeringen genomför för att trycka tillbaka utanförskapet.
Det finns en betydande grupp av inskrivna arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har stora behov av stöd. En betydande andel av dessa är utrikes födda. Arbetsförmedlingen ska därför i högre utsträckning tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov. Det är en viktig åtgärd bland annat för att stärka möjligheterna till arbete för utrikes födda, och därmed förbättra integrationen.
Regeringen vill också förstärka drivkrafterna till arbete, bland annat genom kommande förslag på bidragstak, aktivitetskrav för försörjningsstöd samt en ny modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd. Arbetsförmedlingen fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetssökande för att bidra till förbättrad kompetensförsörjning på orter där det råder brist på arbetskraft och öka rörligheten från orter med hög arbetslöshet. Regeringen föreslår även i budgetpropositionen för 2025 ett nytt jobbskatteavdrag för vanligt folk. Det ska alltid löna sig att arbeta.
Varje individ behöver ta ett stort eget ansvar för sin försörjning. Utanförskap till följd av låg utbildningsnivå och svag anknytning till arbetsmarknaden är särskilt påtagligt i vissa områden. Övergångarna från arbetsmarknadspolitiken till reguljär utbildning behöver öka, särskilt bland arbetslösa med kort utbildning. Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.
Sedan regeringen tillträdde har arbetet mot utanförskap fått en ny inriktning, med fokus på riktade insatser där utanförskapet är som störst och därmed ett mer träffsäkert och effektivt arbete. Som ett led i detta arbete har regeringen bland annat gett Boverket och Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys om utanförskap. Analysen förväntas ge regeringen och andra aktörer förutsättningar att med större träffsäkerhet kunna rikta åtgärder och resurser till områden där utanförskapet är stort.
Alla människor som befinner sig i utanförskap behöver ta ett stort eget ansvar för att göra sig anställningsbara, till exempel genom att lära sig svenska, utbilda sig och skaffa sig kunskap om hur det svenska samhället fungerar. Regeringens arbete för att förstärka incitamenten till arbete och för att färre personer ska fastna i långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd eller andra bidrag fortsätter. Jag följer frågan noga.
Stockholm den 16 oktober 2024
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.