Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bluffakturor

Skriftlig fråga 2003/04:36 av Sjösten, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-26
Anmäld
2003-09-30
Besvarad
2003-10-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-10-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 september

Fråga 2003/04:36

 av Ulf Sjösten (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om bluffakturor

Fakturor som avser ej utförda tjänster som sänds till företag är ett långvarigt och accelererande problem. Många har på grund av bristande kontroll betalat in det belopp som anges på fakturan.

När man granskar dessa fakturor närmare kan de tolkas som en offert om tjänster.

De åtgärder som hittills har vidtagits har visat sig otillräckliga eftersom fakturorna fortsätter att komma i en allt stridare ström.

Vilka åtgärder avser konsumentministern att vidta för att få bort den oseriösa hanteringen med fakturor som saknar verklighetsunderlag?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:36 besvarad av Thomas Bodström

den 8 oktober

Svar på fråga 2003/04:36 om bluffakturor

Justitieminister Thomas Bodström

Ulf Sjösten har frågat jordbruksminister Ann-Christin Nykvist vilka åtgärder hon avser att vidta för att få bort den oseriösa hanteringen med fakturor som saknar verklighetsunderlag. Den fråga som har ställts till jordbruksministern har överlämnats till mig för besvarande.

Jag har vid flera tillfällen under den senaste tiden haft anledning att uttala mig om detta och liknande problem, bland annat på frågor från riksdagsledamöterna Marina Pettersson (s), Cecilia Widegren (m) och Yvonne Andersson (kd). Mitt svar nu blir i huvudsak detsamma som vid dessa tillfällen.

Avtalsrättsligt gäller att betalningsskyldigheten förutsätter att ett avtal har träffats. Den som påstår att ett avtal har ingåtts har också bevisbördan för detta. Det finns ett flertal avgöranden från Allmänna reklamationsnämnden där konsumenten fått bifall till sitt klagomål i sådana här fall. Ingen är alltså skyldig att betala för en vara eller en tjänst som han eller hon inte har beställt. Det är viktigt att slå fast detta.

Förfarandet att skicka ut en handling som ger sken av att utgöra en faktura när någon motsvarande beställning inte har gjorts kan dessutom vara straffbart enligt bestämmelserna om bedrägeri, om åtgärden skett med uppsåt att vilseleda. Det är också enligt den marknadsrättsliga lagstiftningen förbjudet för en näringsidkare att skicka ut fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden avseende produkter som inte uttryckligen har beställts. Den näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet kan bli skyldig att betala en marknadsstörningsavgift.

Det gäller också att säkerställa att den enskildes skydd enligt lagen efterlevs i praktiken. Polisen bedriver ett omfattande arbete för att förebygga och bekämpa bluffakturering, som ofta är välorganiserad med förgreningar både nationellt och internationellt. Främst sker detta inom Rikskriminalpolisen där man kartlägger, analyserar och utreder fall som uppdagas i landet. Man har med hjälp av Svenskt Näringsliv inrättat en särskild databas för ändamålet. Inom ramen för samarbetet med Svenskt Näringsliv gör Rikskriminalpolisen också besök på företag runtom i landet för att informera om problemet med bluffakturor och vilka skyddsåtgärder som kan vidtas hos företagen. Även Konsumentverket bedriver ett aktivt och omfattande arbete med dessa frågor.

Viktiga insatser görs också av branschorganisationerna och företagen själva bland annat för att utveckla och förbättra den interna kontrollen. Svensk Handel har till exempel tagit fram en så kallad varningslista som tar upp sådana erbjudanden om annonsering som organisationen har bedömt är oseriösa. Listan uppdateras dagligen. Svenskt Näringsliv har nyligen tagit initiativ till upprättandet av en "Gemensam agenda för att stoppa skojarna" och har i anledning härav inbjudit myndigheter, organisationer och företag att delta i ett heldagsseminarium den 28 oktober 2003 på detta tema.

Mot denna bakgrund är det min bedömning att problemet inte beror på brister i lagstiftningen utan på svårigheter vid tillämpningen. Jag kommer noga att bevaka det arbete som på bred front bedrivs med att säkerställa tillämpningen av gällande regler. Om det därvid skulle visa sig nödvändigt med ytterligare lagstiftningsåtgärder, kommer jag att ta initiativ till sådana.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.