Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

blockaden av Armenien

Skriftlig fråga 2004/05:331 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-12
Anmäld
2004-11-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-11-18
Besvarad
2004-11-19
Svar anmält
2004-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 november

Fråga 2004/05:331

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om blockaden av Armenien

År 1988 utbröt en konflikt i Nagorno-Karabach. Områdets armeniska majoritet lämnade in en ansökan att Nagorno-Karabach skulle tillhöra Sovjetrepubliken Armenien och inte Azerbajdzjan. Azerierna svarade med något som närmast kan liknas med pogromer mot armenier. Armenierna försvarade sig dock och ett sex år långt krig tog sin början. Ett stillestånd i striderna kom till stånd 1994. Men sedan dess har Armenien blockerats av Azerbajdzjan och Turkiet. Denna blockad strider mot internationell lag och är till förfång för alla tre länderna, dock allra mest för Armenien.

Nagorno-Karabach har sedan dess utropat sig som egen republik med egen president och regering. Denna regering erkänns dock inte av någon. Trots olika försök har OSSE inte lyckats lösa konflikten. Turkiet som i dag söker medlemskap i EU har en nyckelroll i sammanhanget. Det torde vara orimligt med en EU-medlem som bryter mot internationell lag. Frågan om Nagorno-Karabachs ställning är alltså inte längre bara en fråga för OSSE utan även för EU. Ett framtida EU-inträde för Turkiet är följaktligen förbundet även med en lösning av Nagorno-Karabach och ett hävande av blockaden mot Armenien.

Jag frågar därför utrikesminister Laila Freivalds:

Vilka initiativ avser ministern att vidta i EU för att förmå Turkiet att bidra till en lösning av Nagorno-Karabach-frågan bland annat genom att häva blockaden mot Armenien?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:331 besvarad av Laila Freivalds

den 19 november

Svar på fråga 2004/05:331 om blockaden av Armenien

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta i EU för att förmå Turkiet att bidra till en lösning av Nagorno-Karabachfrågan bland annat genom att häva blockaden mot Armenien.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, bedriver genom den så kallade Minsk-gruppen, där även Sverige ingår, ett uthålligt arbete för en fredlig lösning på konflikten i Nagarno-Karabach. Vissa hoppingivande tecken på en sådan har kunnat skönjas under det gångna året.

I konflikten har Turkiet tagit Azerbajdzjans parti, mot Armenien. Turkiets stängning av sin gräns mot Armenien har bidragit till en ekonomisk isolering av landet. Alternativa transportvägar genom Iran och Georgien är omständliga och kostnadskrävande. Turkiet förnekar att det handlar om en blockad och internationella uppmaningar att öppna gränsen har inte hörsammats. Relationen mellan de bägge länderna har bland annat också försvårats av vad man från turkisk sida har uppfattat som armeniska territoriella anspråk på Turkiet.

Under senare tid har det dock funnits små tecken på ett närmande mellan Turkiet och Armenien. Kontakter på folklig nivå har uppmuntrats och det finns till exempel nu charterflyg mellan de bägge länderna. Ett visst samarbete finns inom ramen för Svarta havsstaternas ekonomiska samarbetsforum, BSEC. Jag välkomnar allt detta.

EU-kommissionen pekar på behovet av förbättrade relationer med Armenien, bland annat genom upprättande av diplomatiska förbindelser och öppnande av gränsen. Det är också viktigt att Turkiet bidrar till en avspänning mellan Armenien och Azerbajdzjan i dispyten om Nagorno-Karabach. Kommissionens samlade bedömning är att genom ett turkiskt medlemskap skulle EU:s stabiliserande roll i södra Kaukasus ytterligare stärkas. Sveriges regering delar denna bedömning.

Jag är övertygad om att stöd för Turkiets EU-process och våra ansträngningar att nu konkret föra Turkiet närmare EU kommer att ytterligare förbättra förutsättningarna för ett fortsatt närmande mellan Turkiet och Armenien. Ett öppnande av gränsen är i förlängningen en naturlig del av detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.