Biståndsbudgeten
Skriftlig fråga 2015/16:196 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-10-28
- Överlämnad
- 2015-10-28
- Anmäld
- 2015-11-03
- Sista svarsdatum
- 2015-11-04
- Svarsdatum
- 2015-11-05
- Besvarad
- 2015-11-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Inom OECD/Dac har det länge pågått en debatt om den del av biståndsmedlen som verkligen når mottagarländerna. År 2007 introducerades begreppet CPA, ”country programmable aid”. Mer information om detta finns här: http://www.oecd.org/development/effectiveness/countryprogrammableaidcpafrequentlyaskedquestions.htm
Detta delbegrepp kan användas för att öka ansvarsutkrävandet jämfört med vad givarländer utfäst. Möjligen kan OECD:s arbete med detta också öka förutsägbarheten i biståndet. Det är verkligen inte ett perfekt begrepp men indikerar ändå något om biståndets struktur från de olika länderna.
Enligt OECD ligger Sveriges andel av biståndet som klassas som CPA på 37 procent. Som jämförelse kan nämnas att Japan har 67 procent, USA har 57 procent, Norge har 45 procent, Danmark har 45 procent, Finland har 52 procent och EU:s institutioner ligger på 51 procent.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Anser statsrådet att CPA är ett relevant mått att arbeta med och kommer andelen CPA i den svenska biståndsbudgeten att öka eller minska framöver?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:196 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:196 av Sofia Arkelsten (M) Biståndsbudgeten
Sofia Arkelsten har frågat mig om jag anser att ”country programmable aid” (CPA) är ett relevant mått att arbeta med och om andelen CPA i den svenska biståndsbudgeten kommer att öka eller minska framöver.
Det är positivt att OECD/DAC:s statistik möjliggör en fördjupad analys av biståndet och jag välkomnar frågeställarens engagemang. CPA är ett mått som beskriver hur stor volym eller andel av ett givarlands bilaterala bistånd som partnerländerna själva kan påverka. Det finns dock också andra flöden, som inte räknas som CPA, som kommer fattiga människor i fattiga länder tillgodo, t.ex. Sveriges humanitära stöd, stöd genom multilaterala organisationer eller stöd som kanaliseras via organisationer i det civila samhället.
Eftersom Sverige är en mycket stor aktör på det humanitära området
och en stor del av svenskt bistånd kanaliseras genom multilaterala organisationer, liksom att en stor del av det bilaterala biståndet går genom civilsamhällesorganisationer är Sveriges CPA lägre än för vissa andra länder. Detta gör att CPA inte blir ett rättvisande begrepp för det svenska biståndet, som har ett mycket högt internationellt anseende. Som en andel av BNI är Sveriges CPA däremot högre än nästan alla andra givarländer och Sverige är det femte största givarlandet i Europa av CPA i absoluta tal.
Huruvida andelen CPA kommer att öka eller minska framöver beror på omständigheter i omvärlden. Sverige kan behöva anpassa sitt bistånd för att möta behoven som detta medför, vilket i sin tur påverkar hur mycket bistånd som räknas som CPA.
Stockholm den 5 november 2015
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.