biståndets möte med afrikanska religioner
Skriftlig fråga 1999/2000:187 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-10
- Anmäld
- 1999-11-16
- Besvarad
- 1999-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:187
av Carina Hägg (s) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om biståndets möte med afrikanska religionerAfrika är volymmässigt, och på flera andra sätt, den viktigaste regionen för svensk biståndspolitik. Vi är även en aktiv del i det multinationella biståndet och det som kanaliseras genom EU.
En ny strävan i vår Afrikapolitik är den att tillsammans med våra afrikanska partner etablera en mer jämlik relation som bygger på ömsesidig respekt. Denna respekt måste även innefatta de religioner man möter. Man måste för att kunna möta andras religioner veta vilka religioner och religiösa inslag man kan möta. Även inom de stora världsreligionerna finns ofta ett påfallande stort inslag av religiösa företeelser som har sina rötter i det förkoloniala Afrika. Även om anfäderskult och animism har trängts tillbaka, så är det viktigt att vi frågar oss hur afrikanska religioner respekteras i mötet med biståndet.
Den som i dag söker svar på frågan slås av både bristen på kunskap och information i ämnet. Utifrån partnerskapstanken är det än viktigare att se över behovet av forskning för att få kunskap. Bättre kunskap ger underlag för att kunna belysa biståndets förhållande till traditionella afrikanska religioner i dag. Fortfarande betecknas afrikanska religioner alltför ofta i svepande ordalag och betraktas genom koloniala glasögon. Religionsfriheten måste ses i ett vidare sammanhang med attityder och normsättning.
Min fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall är:
Har regeringen tagit initiativ till att belysa hur biståndet i dag möter traditionella afrikanska religioner?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:187 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 18 november
Svar på fråga 1999/2000:187 om biståndets möte med afrikanska religioner
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Carina Hägg har fråga mig om regeringen har tagit initiativ till att belysa hur biståndet i dag möter traditionella afrikanska religioner. Detta är en viktig och central fråga som handlar om respekt för människors värde, integritet och insikten om att biståndet bör eftersträva de fattigas aktiva medverkan i utvecklingssamarbetet.
Fattigdomsbekämpning är det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete. Regeringen redovisar i skrivelsen De fattigas rätt @ vårt gemensamma ansvar (1997/97:169) hur Sveriges utvecklingssamarbete kan stärkas för att bidra till fattigdomsbekämpning. En grundläggande förutsättning för framgångsrik fattigdomsbekämpning är att de fattiga själva känner sig ansvariga för och delaktiga i processen. Utgångspunkten ska vara de fattigas syn på sin egen situation. Denna utgångspunkt innebär att större hänsyn tas till det kulturella sammanhang som biståndet ska verka i, dock med respekt för de mänskliga rättigheterna. Målsättningen är att de som är berörda av biståndet också ska vara delaktiga i utformningen av detta. Detta uppmärksammas både då våra landstrategier för samarbetet med enskilda samarbetsländer utarbetas och då konkreta program förbereds. I utarbetandet av varje landstrategi ska en social analys göras och konsultationer med det civila samhället i samarbetslandet äga rum.
Respekten för mänskliga rättigheter, däribland religionsfrihet, utgör en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik, vilket skrivelsen Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (1997/98:89) är ett uttryck för. Sverige verkar aktivt för att personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga och religiösa minoriteter i alla länder ges möjlighet att på lika villkor med majoritetsbefolkningen effektivt åtnjuta alla de mänskliga rättigheterna.
De mänskliga rättigheterna gäller för alla, utan åtskillnad, oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom eller ställning i övrigt.
Ökad pluralism och tryck underifrån är viktiga faktorer för att stärka de demokratiska krafterna i ett samhälle. Genom att demokrati främjas ökar möjligheten för olika grupper i samhället att få inflytande över landets politik och institutioner. Religionsfrihet är en aspekt i stärkandet av demokratin, där i form av individens frihet att uttrycka sin religion. Dessa tankegångar utvecklas bl.a. i skrivelsen Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete (1997/98:76). Det finns intressanta exempel, inte minst i Moçambique, på hur traditionella kulturmönster och religiösa uppfattningar kan bidra till konfliktlösning och fred.
Låt mig också nämna att Sverige är aktivt i det multilaterala systemet för att öka de fattigas deltagande i utvecklingssamarbetet. Världsbanken har intervjuat ett stort antal fattiga människor i 23 länder om deras situation för att få fram underlag till en rapport som kommer att presenteras under nästa år. Resultaten av intervjuerna diskuteras nu i konsultationer över hela världen. Sverige har särskilt betonat vikten av socialantropologers deltagande vid dessa konsultationer. Därigenom vill regeringen bidra till att ökad hänsyn tas till lokala förhållanden och religiösa föreställningar i utvecklingsländerna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.