Biståndets kontinuitet och relationen till civilsamhället
Skriftlig fråga 2024/25:98 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-29
- Överlämnad
- 2024-09-30
- Anmäld
- 2024-10-01
- Svarsdatum
- 2024-10-09
- Besvarad
- 2024-10-09
- Sista svarsdatum
- 2024-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Under det senaste året har det skett en märkbar förändring i retoriken kring Sveriges biståndspolitik, särskilt vad gäller civilsamhällets roll. En uppmärksammad serie ledarartiklar i Svenska Dagbladet har ifrågasatt Sidas beslut att bevilja stöd till vissa civilsamhällesorganisationer och antytt att detta skulle utgöra ett sabotage mot regeringens ambitioner. Trots att Sida, som en självständig myndighet, har följt sina etablerade processer, inklusive internationella överenskommelser och rekommendationer från OECD, har detta lett till stark kritik från regeringsföreträdare. OECD har tidigare bedömt att Sveriges arbete med strategiska partnerskapsorganisationer (SPO) är “good practice” och ett effektivt sätt att stödja demokratibistånd och civilsamhällets arbete.
Med anledning av detta väcks frågor kring hur regeringen ser på Sidas autonomi och civilsamhällets roll i biståndet, och jag vill därför fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att säkerställa att Sida kan fortsätta agera i enlighet med sina fastlagda processer och internationella rekommendationer utan politiska påtryckningar vid regeringsskiften?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:98 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:98 Biståndets kontinuitet och relationen till civilsamhället
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:98 av Olle Thorell (S) Biståndets kontinuitet och relationen till civilsamhället
Olle Thorell har frågat mig om hur jag avser att säkerställa att Sida kan fortsätta agera i enlighet med sina fastlagda processer och internationella rekommendationer utan politiska påtryckningar vid regeringsskiften. Thorell hänvisar till ett antal tidningsartiklar i vilka det ifrågasätts om Sidas beslut att bevilja stöd till vissa civilsamhällesorganisationer strider mot regeringens ambitioner.
Sida är en myndighet som lyder under regeringen och är en av de myndigheter som Utrikesdepartementet ansvarar för. Som andra svenska myndigheter är myndigheten Sidas uppgift att genomföra regeringens politik.
Det är givet att en ny regering både kan och ska styra sina myndigheter och bidra till en förändring i enlighet med de politiska prioriteringar som väljarna har röstat fram. Det är detta regeringen nu gör. Regeringens övergripande prioriteringar för biståndet är långsiktighet, transparens och effektivitet. Civilsamhället är en omistlig del av det svenska biståndet. Samarbetet mellan enskilda organisationer i Sverige och mottagarlandet spelar en avgörande roll för att uppnå biståndets mål om att motverka fattigdom och förtryck. Det är mot den bakgrunden som regeringen har slagit fast att andelen bistånd som kanaliseras genom civilsamhället ska öka.
Myndigheten Sidas uppgifter och uppdrag styrs av regeringens förordningar, regleringsbrev, strategier och budget. Styrningen i förordningen med Sidas instruktion är långsiktig medan regleringsbrevet tydliggör prioriteringar för det kommande året. Reformagendan och strategierna för genomförandet av biståndet löper över flera år och skapar kontinuitet i biståndet och gör att Sida kan följa och löpande vidareutveckla sina processer och rutiner.
Syftet med förändringen av strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället är öka transparensen, öppna upp ansökningsförfarandet, minska antalet transaktionsled
Jag lägger även stor vikt vid att jag och mitt departement för en kontinuerlig dialog, på olika nivåer, med Sida. Detta skapar förutsättningar för gott samarbete och förståelse för myndighetens verksamhet.
Stockholm den 9 oktober 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.