biståndet till Palestina

Skriftlig fråga 2000/01:912 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-16
Besvarad
2001-03-21
Anmäld
2001-03-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 mars

Fråga 2000/01:912

av Tuve Skånberg (kd) till utrikesminister Anna Lindh om biståndet till Palestina

Enligt resultatanalyser som Sida har gjort av Västbanken och Gaza har 700 miljoner kronor i bistånd överförts till den palestinska myndigheten mellan åren 1993 och 2000. Sverige är därmed den fjärde största biståndsgivaren till UNRWA (FN:s organisation för palestinska flyktingar). Enligt resultatanalysen från oktober 2000 kan Sida inte peka på några framsteg när det gäller fredlig utveckling, jämställdhet, korruption, utvecklingen inom mänskliga rättigheter och demokrati. De grövre övergreppen från de palestinska säkerhetsstyrkorna har minskat något, men man vet inte om det är en tillfällighet. Rapporter visar att palestinska läromedel, tryckta med biståndsmedel, är grovt antisemitiska och hetsar mot judarna.

Är utrikesministern beredd att, för den palestinska myndigheten, påtala det orimliga i att ge svenskt bistånd om inte en ändring sker inom ovan nämnda områden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:912 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 21 mars

Svar på fråga 2000/01:912 om biståndet till Palestina

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Tuve Skånberg har frågat utrikesministern om regeringen är beredd att för den palestinska myndigheten påtala det orimliga i att ge svenskt bistånd om inte en ändring sker i vad gäller fredlig utveckling, jämställdhet, korruption och utveckling inom mänskliga rättigheter och demokrati på de palestinska områdena.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Tuve Skånberg påstår i sin fråga att 700 miljoner kronor har överförts till den palestinska myndigheten mellan år 1993 och 2000 och att Sverige därmed är den fjärde största biståndsgivaren till FN-organet UNRWA. Här behövs det ett klargörande:

Tuve Skånberg tänker antagligen på den landram på 120 miljoner kronor per år som går till palestinierna. En del av dessa medel kanaliseras via den palestinska myndigheten men en stor del av landramen går även till det civila samhället direkt, i form av stöd till skyddet av mänskliga rättigheter, som demokratistöd eller som direkt stöd till fredsprocessen. Sverige är mycket riktigt den fjärde största givaren till UNRWA med ett årligt bidrag som 2001 ligger på 160 miljoner kronor. De medel som kommer UNRWA till godo administreras emellertid inte av den palestinska myndigheten.

Regeringen är oroad av utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter på de palestinska områdena. Från svensk sida följer vi denna utveckling nära och för en ständig politisk dialog på olika nivåer med den palestinska myndigheten om dessa frågor. Senast skedde detta i samband med utrikesministerns besök i Gaza den 12 mars.

Det svenska biståndet till Västbanken/Gaza har som huvudmål att främja en fredlig utveckling, vilket ska ske genom direkt stöd till fredsprocessen samt stöd till att främja de ekonomiska och sociala förutsättningarna för en fredlig utveckling och till insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Den enda möjligheten till fred är via förhandlingar. I ett läge där fredsprocessen har avstannat och våldet skördar nya offer varje dag måste vi som givare till palestinierna bidra till att avhjälpa den rådande ekonomiska och humanitära krisen på de palestinska områdena.

Vad gäller effekterna som svenskt bistånd har haft på MR @ och demokratiområdet är de svenska insatserna svåra att mäta. Någon utvärdering av MR- och demokratibiståndet i sin helhet har inte gjorts. Däremot har begränsade genomgångar inom de olika insatserna utförts. Bl.a. gjordes i april 1999 en uppföljning av en tidigare genomgång av stödet till MR-organisationerna.

Därvid framkom att de större MR-organisationerna stärkts och nya bildats. De utför ett bra arbete och leds av kompetenta personer. Att de når den yttersta målgruppen, dvs. att de kan bistå utsatta individer, syns framför allt vad gäller rättshjälpsprogrammen. I vilken utsträckning den palestinska polisen visar en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna är svårt att bedöma men den utländska närvaron i form av bl.a. svenska poliser som har utbildat den palestinska polisen har bl.a. gett insyn i demokratiska arbetsprocesser. Det är dock inte tillräckligt att enbart utbilda poliser. Polisledningen måste känna ett eget ansvar och aktivt arbeta i denna riktning för att det ska få något genomslag i organisationen.

Slutligen berör frågeställaren frågan om palestinska läromedel som är tryckta med biståndsmedel. Inom ramen för nu pågående svenska biståndsprojekt förekommer ingen finansiering av läromedel, varför vi från svensk sida har svårt att påverka just denna fråga.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.