biståndet till Etiopien och Eritrea
Skriftlig fråga 1999/2000:1083 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-06
- Anmäld
- 2000-06-13
- Besvarad
- 2000-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1083
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om biståndet till Etiopien och EritreaDen 15 november 1999 sade biståndsminister Maj-Inger Klingvall följande: "Blir det förnyade och omfattande krigshandlingar kommer det knappast att vara möjligt att fortsätta samarbetet med någotdera av länderna."
Sedan november 1999 har "förnyade och omfattande krigshandlingar" förekommit i mycket omfattande utsträckning. Men biståndsministern har inte förmått ta sina egna ord på allvar och stoppat samarbetet med de båda länderna. I stället har hon i sitt svar på en tidigare fråga från undertecknad skrivit att man nu beslutat att "tills vidare frysa alla nya åtaganden" och om kriget inte upphör så "kommer det att medföra att regeringen inför ytterligare begränsningar i utvecklingssamarbetet".
Signalen blir att Sverige inte stoppar det bilaterala utvecklingsbiståndet ens när länder bedriver anfallskrig mot varandra. Biståndsministerns kort är synade.
Vi moderater har konsekvent begärt att det bilaterala biståndet till de krigförande länderna Etiopien och Eritrea, utom det rent humanitära katastrofbiståndet, ska stoppas för att öka deras benägenhet till en förhandlingslösning på kriget. Regeringen saknar dock en konsekvent linje i frågan.
Avser biståndsministern stoppa det bilaterala biståndet till Etiopien och Eritrea, och därmed öka deras benägenhet att söka en förhandlingslösning på kriget?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1083 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 14 juni
Svar på fråga 1999/2000:1083 om biståndet till Etiopien och Eritrea
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Sten Tolgfors har frågat mig om jag avser stoppa det bilaterala biståndet till Etiopien och Eritrea.
Nya och omfattande strider mellan Etiopien och Eritrea inleddes den 12 maj. Som en direkt följd härav beslöts att alla nya åtaganden skulle frysas, även inom ramen för pågående program. Detta var således en klar skärpning jämfört med tidigare beslut och får bl.a. som konsekvens att vi som läget nu ser ut inte kan förlänga gällande insatsavtal för det största biståndsprojektet i Etiopien, dvs. landsbygdsutvecklingsprogrammet i Amhararegionen. Som jag framhöll i mitt svar den 31 maj på en fråga från Sten Tolgfors kommer ytterligare begränsningar i utvecklingssamarbetet att genomföras om parterna inte hörsammar FN:s säkerhetsråds uppmaning att dels upphöra med striderna och att dels återuppta förhandlingarna.
Förhandlingarna i Alger under OAU:s ledning återupptogs den 29 maj. OAU presenterade ett nytt förslag till en fredlig lösning av konflikten, vilket Eritrea förklarade sig kunna acceptera. Etiopien säger sig i princip kunna acceptera förslaget men framhåller samtidigt att ett formellt svar kan ges först efter det att regeringen och parlamentet diskuterat förslaget. Striderna har emellertid fortsatt, dock inte i samma omfattning som tidigare.
Jag delar inte Sten Tolgfors bedömning att ett avbrytande av det svenska biståndet skulle leda till en ökad benägenhet från ländernas sida att finna en fredlig lösning. Redan sedan tidigare har både bilaterala och multilaterala givare starkt minskat biståndet till de bägge länderna, vilket emellertid inte har förhindrat länderna att upprusta och fortsätta strida.
Innan jag tar ställning till frågan om ytterligare begränsningar i utvecklingssamarbetet, som t.ex. att studerande tvingas avbryta sina studier utomlands, finns det fortfarande anledning att följa konfliktens utveckling och att avvakta resultatet av samtalen i Alger.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.