Bistånd till Uganda
Skriftlig fråga 2005/06:204 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2005-10-21
- Besvarad
- 2005-10-27
- Svar anmält
- 2005-10-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 oktober
Fråga 2005/06:204 av Rosita Runegrund (kd) till statsrådet Carin Jämtin (s)
Bistånd till Uganda
Uganda har ofta inom svensk utrikes- och biståndsdebatt lyfts fram som ett positivt exempel på lovande afrikansk utveckling. Men uppgifter som framkommit i olika rapporter på senare tid gör att frågan kring Sveriges budgetstöd till landet bör ifrågasättas. Det verkar som den svenska regeringen vill dölja informationen om utvecklingen i Uganda, där demokratin urholkas, samtidigt som respekten vad gäller mänskliga rättigheter dagligen kränks.
Human Rights Watch skriver om Uganda att ”regeringen tillämpar regelbundet tortyr mot meningsmotståndare … misstänkta kriminella torteras ofta … politiska opponenter blir ofta hotade, gripna, inspärrade, misshandlade och torterade”. Och framtiden ser inte ljusare ut. President Museveni avgår i mars 2006, men nu skrivs konstitutionen om så att han kan väljas om till ytterligare mandatperioder. Enligt en avhandling av statsvetaren Anders Sjögren har den demokratiska utvecklingen i Uganda gått åt fel håll sedan mitten av 1990-talet, med ökade problem med korruption, nepotism, tilltagande intolerans och auktoritärt styre. Införandet av flerpartisystem är enligt honom och andra Ugandaexperter ett spel för gallerierna och inget verkligt framsteg.
Norge och Storbritannien har insett fakta och fryser sitt bistånd till Uganda. Detta för att man anser att påtryckningarna påverkar Uganda i rätt riktning. Sverige ger i dag 1/4 miljard i budgetstöd till Uganda.
Vad avser statsrådet att göra för att uppmärksamma MR-situationen i Uganda?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:204 besvarad av Carin Jämtin
den 27 oktober
Svar på fråga 2005/06:204 om bistånd till Uganda
Statsrådet Carin Jämtin
Rosita Runegrund har frågat mig vad jag avser att göra för att uppmärksamma MR-situationen i Uganda.
Uganda har under en lång tid fört en politik som inneburit framsteg inom de ekonomiska och sociala områdena, vilket Sverige stöder genom utvecklingssamarbetet. Vi välkomnar nu att Uganda åtagit sig att införa flerpartisystem. Samtidigt ser vi att det fortsatt råder allvarliga brister i det demokratiska systemet. Läget beträffande mänskliga rättigheter är fortfarande bekymmersamt.
Sverige arbetar aktivt för att påverka utvecklingen i rätt riktning både genom dialog med regeringen och genom stöd till främjande av mänskliga rättigheter. I Sveriges och i EU:s dialog med Uganda, liksom i den dialog som vi för tillsammans med andra biståndsgivare (Partners for Democracy) i Uganda, är demokratisk samhällsutveckling och mänskliga rättigheter centrala delar.
Sveriges stöd till rättssektorn i Uganda innefattar stöd till rättsvårdande myndigheter och rättsarbetet (polis, fängelser, lokala domstolar och tingsrätter, lagreformer etcetera). Dessutom stöds Ugandas kommission för mänskliga rättigheter, flera ugandiska enskilda organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, till exempel Foundation for Human Rights Initiative och Human Rights Network. Ambassaden i Kampala planerar också ett större stöd genom FN:s MR-kommissarie och UNDP för en särskild satsning på mänskliga rättigheter i norra Uganda.
En översyn av det svenska biståndet sker i och med den nya landstrategiprocessen i början av nästa år. Vårt stöd i år beräknas uppgå till 335 miljoner kronor, varav 65 miljoner kronor i budgetstöd. I samband med diskussionen om vårt framtida bistånd ska vi vara tydliga om krav och förutsättningar för stöd. Demokratisk samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter kommer att vara avgörande för volym och inriktning på det framtida svenska samarbetet med Uganda.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.