Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bistånd till Irak

Skriftlig fråga 2003/04:339 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-25
Inlämnad
2003-11-25
Besvarad
2003-12-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 november

Fråga 2003/04:339

 av Carina Hägg (s) till statsrådet Carin Jämtin om bistånd till Irak

Den 23@24 oktober hölls en givarkonferens i Madrid för Iraks återuppbyggnad. Sverige ställde då i sikte att det fanns möjlighet från svensk sida till ett ekonomiskt bidrag och därefter har ytterligare ekonomiska insatser aviserats. Det finns en bred uppslutning bakom den behovsanalys som har gjorts och som visar att biståndsbehovet är stort i Irak. Läget i Irak är komplicerat och instabilt. Det krävs en helhetsanalys av hur pengaflödet sker till och från Irak för att de svenska insatserna ska kunna genomföras på bästa tänkbara sätt. Analysen behöver även visa hur pengaflödet sker inom Irak och hur pengarna fördelas i landet. Utöver bistånd kan det handla om hur framtida oljeinkomster samt hur fonder ska styras och om hur inkomster ska fördelas. Sveriges bistånd ska bidra till att utrota fattigdom men ska exempelvis även vara ett stöd till väntade skadeståndsprocesser. Regeringen måste säkerställa att biståndet till Irak bidrar till att stödja fattigdomsutrotning och säkerställa kvinnors medbestämmande över hur de olika prioriteringarna görs.

Vilka åtgärder avser biståndsministern att vidta för att ett bra informationsunderlag utarbetas som grund för de bedömningar som görs angående det ekonomiska stödet till Irak?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:339 besvarad av Carin Jämtin

den 4 december

Svar på fråga 2003/04:339 om bistånd till Irak

Statsrådet Carin Jämtin

Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att ett bra informationsunderlag utarbetas som grund för de bedömningar som görs angående det ekonomiska stödet till Irak.

För närvarande omöjliggör det svåra säkerhetsläget i stora delar av Irak meningsfulla och effektiva biståndsinsatser. En av prioriteringarna för det internationella samfundet är därmed insatser för att förbättra säkerhetssituationen. Sverige planerar att bidra till detta genom att svenska polisinstruktörer deltar i en snabbutbildningsinsats av irakiska civilpoliser i Amman.

Trots den mycket svåra situation som för närvarande råder är Irak ett potentiellt rikt land som förfogar över en stor resursrikedom. Men för att landets politiska och ekonomiska återhämtning ska lyckas är det centralt att irakierna själva får styra över utvecklingsprocessen.

Det är vår förhoppning att Irak inom en överskådlig framtid kommer att kunna stå på egna ben. Flertalet av de insatser som nu behöver göras av Sverige och det internationella samfundet syftar därför till att få Irak att utvecklas till ett stabilt och demokratiskt samhälle. Det svenska stödet är ett bidrag till detta.

Den 15 december kommer Sida att till regeringen presentera ett förslag till landstrategi för det svenska biståndet till Irak under perioden 2004 till 2006. Det planerade svenska stödet kommer att inbegripa såväl humanitära insatser som utvecklingsinsatser. Sedan tidigare hör Sverige till de största bilaterala givarna av humanitärt bistånd till Irak.

Som grund för Sidas landstrategi genomförs en behovs- och erfarenhetsanalys. Analyserna bygger på tidigare svenska erfarenheter av biståndsverksamhet i Irak och på den gemensamma behovsanalys som FN och Världsbanken presenterade i samband med den internationella givarkonferensen för Irak i Madrid den 23@24 oktober 2003. Vi har ett så gott informationsunderlag som säkerhetssituationen har tillåtit oss att få.

Vid Madridkonferensen annonserade Sverige ett stöd till Iraks återuppbyggnad om 345 miljoner kronor för perioden 2003@2005. Stödet kommer i huvudsak att kanaliseras genom de multilaterala fonder som nu upprättas under FN:s utvecklingsprogram, UNDP, och Världsbanken. Dessa fonders utformning är tänkt att ge både givare och irakiska intressenter inflytande över användandet av fondens medel, samt att underlätta effektiv samordning av insatserna för återuppbyggnad och utveckling. Sverige avser att fortsatt bevaka att så sker. Att det irakiska ägandeskapet i denna process blir tydligt är ett självklart krav som bland andra Sverige har fört fram.

I arbetet med att ta fram en strategi har Sida även erbjudit frivilligorganisationer, svenska företag, och enskilda med tidigare erfarenheter från Irak att inkomma med skriftliga bidrag. Också personer i Sverige med irakiskt ursprung och deras organisationer har deltagit i denna diskussion. Dessa bidrag kommer att utgöra stöd för Sidas utformning av förslag till svenska insatser.

Iraks behov ska styra de svenska återuppbyggnadsinsatserna. Insatserna kan komma att inriktas på områden av central betydelse för ett framgångsrikt irakiskt samhällsbyggande, såsom demokratiseringsinsatser, institutionell kapacitetsbyggnad, god samhällsstyrning, infrastruktur och medier. Inom dessa områden har Sverige sedan tidigare expertis och erfarenhet. Sverige har även fattat beslut om att stödja reformering av rättssektorn genom utbildning av irakiska domare. Utbildningen kommer att genomföras av en internationell juristorganisation, ILAC, (International Legal Assistance Consortium), som bistår länder i behov av att utveckla sitt rättsväsende.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.