bistånd till Etiopien
Skriftlig fråga 2004/05:1637 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-18
- Inlämnad
- 2005-05-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-05-26
- Svar anmält
- 2005-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1637
av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Carin Jämtin om bistånd till EtiopienSöndagen den 15 maj hölls val till såväl parlament som lokala församlingar i Etiopien. Under hela valperioden har anklagelserna haglat om valfusk, trakasserier av oppositionen och svårigheter att bedriva en fri valkampanj. Inför detta val som bevakas av omvärldens observatörer har den demokratiska oppositionen gått samman i en fyrklöverallians. Oppositionen har anklagat regeringen för att ha försökt rigga valet då deras politiker och anhängare blivit gripna. Dessa anklagelser är mycket allvarliga och då Sverige är en stor biståndsgivare till Etiopien bör vi ta dem på extra stort allvar. Premiärminister Meles Zenawi, vars koalition väntas få sitta en tredje femårsperiod, meddelade sedan vallokalerna hade stängts att inga demonstrationer tillåts i huvudstaden Addis Abeba med omnejd den närmaste månaden, vilket är en stor inskränkning av de mänskliga fri- och rättigheterna. De slutgiltiga valresultaten kommer den 8 juni. Etiopiens historia har kantats av elände i form av krig, svält och Sovjetstödd militärdiktatur. Av Etiopiens 74 miljoner invånare bor nästan nio av tio på landsbygden och ungefär 26 miljoner beräknas vara röstberättigade. Fattigdomen hänger som våt filt över tillvaron och 60 % av befolkningen är analfabeter. Även om största delen av det svenska biståndet till Etiopien är humanitärt finns det också bilateralt utvecklingsbistånd av långsiktig karaktär. Ett av de svenska biståndsmålen är att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Vilka såväl politiska som finansiella repressalier avser statsrådet att använda mot Etiopiens regering för att markera att Sverige inte accepterar valfusk och ofria val?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1637 besvarad av Laila Freivalds
Svar på frågorna 2004/05:1637 om bistånd till Etiopien och 1638 om valfusk i Etiopien
Utrikesminister Laila Freivalds
Birgitta Ohlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att uppmärksamma valfusket i de etiopiska valen. Birgitta Ohlsson har även frågat biståndsminister Carin Jämtin om vilka politiska och finansiella repressalier regeringen tänker använda mot Etiopiens regering för att markera att Sverige inte accepterar valfusk och ofria val. Frågan har överlämnats till mig. Jag besvarar båda dessa frågor i ett sammanhang.
Den 15 maj genomförde Etiopien sitt tredje demokratiska val sedan militärdiktaturens fall 1991. Den samlade bedömningen en vecka efter valet är att valet var ett viktigt steg framåt i Etiopiens demokratiseringsprocess. Bland annat har förutsättningarna för oppositionen att bedriva en öppen valkampanj varit bättre än vid tidigare val. Det är också första gången som internationella valobservatörer inbjudits att följa valen. Samtidigt har, som Birgitta Ohlsson betonar, många rapporter om oegentligheter inför och under själva valdagen inkommit. Dessa rapporter måste tas på stort allvar och utredas. Bilden av demokratiseringsprocessen i Etiopien är därmed inte entydigt positiv och regeringen har ett fortsatt omfattande arbete framför sig.
Det internationella samfundet, inte minst Sverige, har under lång tid och inför valen på olika sätt arbetat med att öka förutsättningarna för fria och rättvisa val i Etiopien. Låt mig nämna ett par exempel. EU har genom sina valobservatörer, varav sex från Sverige, följt förberedelserna inför valet och fört en nära dialog med valmyndigheterna om förutsättningar för fria och rättvisa val. Stöd från EU har vidare getts till väljarutbildning, valutbildning av medierna, utbildningar inom rättssystemet, kapacitetsuppbyggnad av valstyrelsen med mera. Sverige har haft och fortsätter ha en framträdande roll i detta arbete genom att leda den givargrupp som bildats inför valen. Sverige har vidare tillsammans med Norge finansierat de första öppna valdebatterna i etiopisk tv. Dessa debatter har av bedömare ansetts som centrala för oppositionens möjligheter att nå ut med sina budskap inför valet och har därmed ökat förutsättningar för fria val i Etiopien. Detta är ett exempel på hur Sverige genom utvecklingssamarbete och stödet inom demokratiområdet vill fortsätta att stärka den demokratiska utvecklingen i Etiopien.
Regeringen för, såväl bilateralt som genom EU, en kontinuerlig dialog med Etiopiens regering om vikten av en fördjupad demokratisering av det etiopiska samhället. När den etiopiska regeringen innan valet försökte förbjuda lokala enskilda organisationer att ha egna valobservatörer agerade EU snabbt och kraftfullt. Även efter valet har EU fört en nära dialog med regeringen, till exempel för att verka för att medierna rapporterar från både regeringens och oppositionens valresultat samt för att invända mot att såväl regeringen som oppositionen gick ut och förklarade sig som segrare innan rösträkningen avslutats och resultatet offentliggjorts.
Den slutliga bedömningen av valet i Etiopien har inte gjorts när detta svar lämnas. Låt mig därför avslutningsvis betona att Sverige kommer att fortsätta engagemanget för att Etiopien går demokratins väg. Detta gör vi genom en nära politisk dialog med regeringen och genom ett utvecklingssamarbete med demokrati och god samhällsstyrning som centrala moment.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.