bistånd till Etiopien och Eritrea
Skriftlig fråga 1999/2000:815 av Persson, Bertil (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-11
- Anmäld
- 2000-04-25
- Besvarad
- 2000-04-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:815
av Bertil Persson (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om bistånd till Etiopien och EritreaRegeringen har äntligen fattat beslut om att stoppa ytterligare biståndsinsatser via statsmakten i Zimbabwe, bl.a. på grund av dess anfallskrig och bristande respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.
Samtidigt pågår svenskt bistånd oförminskat till Etiopien och Eritrea som ägnar sig åt ett av de mest förödande krigen på länge.
Sverige skulle på liknande sätt kunna villkora biståndet till statsmakterna i dessa länder, med krav på diplomatiska lösningar och därmed reella framsteg i fredsprocessen. Då skulle sannolikt @ med nuvarande hjälpbehov på Afrikas horn @ möjligheterna till fred, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna öka betydligt.
Ett sådant villkor kan ju mycket väl kombineras med ett fortsatt humanitärt stöd till de nödlidande delarna av befolkningarna via NGO-kanaler.
Är biståndsministern beredd att villkora det svenska stat-till-stat-biståndet till Etiopien och Eritrea på samma sätt som man nu gjort beträffande Zimbabwe?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:815 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 1999/2000:815 om bistånd till Etiopien och Eritrea
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Bertil Persson har frågat mig om jag är beredd att villkora det svenska stat-till-stat-biståndet till Etiopien och Eritrea på samma sätt som nu har skett avseende Zimbabwe.
I ett svar på en riksdagsfråga den 15 november 1999 framhöll jag att om en uppgörelse i konflikten mellan Etiopien och Eritrea inte snart kommer till stånd så kan det få negativa konsekvenser för utvecklingssamarbetet med båda länderna.
Med hänsyn till de stora reservationerna i utvecklingssamarbetet med både Etiopien och Eritrea och med beaktande av den osäkerhet som konflikten alltjämt utgjorde för det fortsatta samarbetet beslöt regeringen den 22 december 1999 att sänka landramarna till de bägge länderna med ungefär 50 % till 70 miljoner kronor för Etiopien och till 10 miljoner kronor för Eritrea. Inga nya åtaganden är aktuella så länge konflikten fortsätter. I linje härmed har besluten om svenskt stöd till sektorprogrammen på hälso- och undervisningsområdet i Etiopien kommit att uppskjutas.
Bertil Perssons påstående att det svenska biståndet till Etiopien och Eritrea har fortsatt i oförminskad storleksordning är således inte riktigt. Med beaktande av den pågående konflikten har således åtgärder vidtagits som haft direkt inverkan på det fortsatta utvecklingssamarbetet med båda länderna. Detta ligger även i linje med vad som beslutats beträffande Zimbabwe, där löpande program fortsätter men inga nya åtaganden görs.
Blir det förnyade och omfattande krigshandlingar kommer det emellertid knappast att vara möjligt att fortsätta samarbetet med någondera av länderna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.