bistånd till Bosnien
Skriftlig fråga 2000/01:104 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-20
- Besvarad
- 2000-11-02
- Anmäld
- 2000-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 oktober
Fråga 2000/01:104
av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om bistånd till BosnienMed anledning av den senaste tidens positiva utveckling i Jugoslavien, har det framkommit att det finns ett stort behov av ekonomiskt bistånd för att främja en positiv demokratisk och ekonomisk utveckling i landet. Bistånd är viktigt i det känsliga politiska läge som Jugoslavien befinner sig i och vi ska självklart vara med och stödja landet med detta.
Men samtidigt känner jag en viss oro över att alla blickar just nu riktas mot Jugoslavien och att Bosnien där fred och demokratisk utveckling inte är en självklarhet kommer i skymundan. Det är ungefär fem år sedan fredsavtalet skrevs under och landet är ännu i ett uppbyggnadsskede. Sverige bidrar bl.a. genom EU med uppbyggnaden av institutioner och infrastruktur. Jag tycker mig ändå kunna skönja att Sverige, liksom hela det internationella världssamfundet, lider av CNN-effekten. Insatserna riktas mot det land som just för tillfället är aktuellt i medierna.
Mot ovanstående bakgrund vill jag fråga utrikesministern om den svenska regeringen är beredd att verka för att Sverige och EU i första hand fullföljer redan gjorda utfästelser, men även verkar för ett fortsatt långsiktigt bistånd till Bosnien.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:104 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 2 november
Svar på fråga 2000/01:104 om bistånd till Bosnien
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Annelie Enochson har frågat mig om regeringen är beredd att verka för att Sverige fullföljer utfästelserna vad avser långsiktiga insatser i Bosnien-Hercegovina. Låt mig inledningsvis understryka att jag helt delar Annelie Enochsons uppfattning att det är mycket viktigt att Sverige och andra biståndsgivare, inklusive EU, fortsätter det långsiktiga stödet till Bosnien-Hercegovina, trots att landet inte utgör förstasidesstoff i nyhetsfloran.
Låt mig göra en jämförelse med Kosovo, som i samband med konflikten under förra året tillkom som stor biståndsmottagare, liksom Serbien/Montenegro nu kan komma att göra det. Det budgeterade biståndet till Kosovo ökade stort mellan 1999 och 2000 @ men samtidigt ökade budgetramen för hela västra Balkan. "Kosovoeffektens" påverkan på biståndet till Bosnien-Hercegovina blev därför liten.
Sveriges långsiktiga utvecklingsbistånd till Bosnien-Hercegovina kanaliseras genom Sida. Det har sedan 1995 legat på ca 200 miljoner svenska kronor årligen. Biståndet var som störst under 1997 och 1998 för att sedan minskas något. 1999 betalades 190 miljoner svenska kronor ut. Sverige fortsätter därigenom att vara en av de största bilaterala biståndsgivarna till Bosnien-Hercegovina.
Biståndet till Bosnien-Hercegovina styrs av en treårig strategi. Nivån och innehållet i biståndet för de närmaste åren är i princip fastlagda och planeras ligga på ungefär samma nivå som för år 2000.
Det mesta av biståndet till Bosnien-Hercegovina (ca 40 %) har hittills gått till de s.k. integrerade områdesprogrammen, där hemvändande flyktingar får hjälp att reparera bostäder och annat som krävs för att återetablera lokalsamhällen. Behovet bedöms som fortsatt mycket stort, trots att det år som gått har inneburit något av ett genombrott för minoritetsåtervändandet. Strategin lägger återigen tonvikten på detta, samtidigt som gradvis ökande insatser till stöd för ekonomisk reformering och tillväxt och för skapandet av demokratiska institutioner ska hjälpa landet att alltmer stå på egna ben. Sida stöder t.ex. i dag mikrokreditfonder, lämnar starthjälp åt svenska småföretag som vill investera i Bosnien-Hercegovina, finansierar svenska expertkonsulter i ett bankprivatiseringsprogram och finansierar svensk expertis för uppbyggande av riksrevisionsmyndighet och statistikorganisation.
I strategin anges ett tioårigt biståndperspektiv med en successiv minskning av engagemanget efterhand som en gradvis ekonomisk tillväxt antas ske i landet. Regeringen är väl medveten om att problemen i Bosnien-Hercegovina kräver uthållighet och långsiktighet från det internationella samfundet. Sverige verkar även aktivt för att EU ska behålla sitt engagemang i Bosnien-Hercegovina.
Av ovanstående framgår att någon risk att biståndet till Bosnien-Hercegovina skulle minskas för att insatser planeras till Serbien/Montenegro inte föreligger.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.