Biologisk mångfald
Skriftlig fråga 2018/19:692 av Elin Segerlind (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-05-23
- Överlämnad
- 2019-05-24
- Anmäld
- 2019-05-27
- Sista svarsdatum
- 2019-06-05
- Svarsdatum
- 2019-06-12
- Besvarad
- 2019-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Ett första utkast till FN:s rapport om biologisk mångfald publicerades nyligen från hundratals forskare världen över och utgår ifrån naturens betydelse för människan och för vårt samhälles fortlevnad.
Naturen är grundläggande för vår existens och för vår livskvalitet. Vår överexploatering har lett till att den biologiska mångfalden rasar med en aldrig tidigare uppmätt hastighet. Rapporten konstaterar att om inget görs för att hejda utvecklingen kommer hastigheten på artutrotningen att öka. I dag är den redan 10 000 till 100 000 gånger så snabb som någonsin under de senaste 10 miljoner åren. Omkring 1 miljon arter står inför utrotning, och det är den mänskliga påverkan som är främsta orsaken. 85 procent av våtmarkerna är borta och 32 miljoner hektar tropiska skogar med rik mångfald har försvunnit mellan 2010 och 2015. Den förändring som samhället har gjort hittills har gett en viss effekt. Men det som gjorts är ändå långt ifrån tillräckligt. Ska vi nå de globala hållbarhetsmålen till 2030 kommer det att krävas stora systemförändringar som inkluderar både ekonomiska, sociala och politiska aspekter.
Det är alldeles uppenbart att även Sverige behöver vidta fler åtgärder för att komma till rätta med utarmningen av den biologiska mångfalden. Det handlar om skydd, skötsel och hållbart nyttjande av våra naturresurser. Sverige behöver agera både nationellt och globalt. Vi har nu även att hantera effekterna av M-KD-budgeten, vilket vårändringsbudgeten inte råder bot på. Att tillföra endast 100 miljoner kronor för naturreservat är helt otillräckligt.
Den biologiska mångfalden och klimatförändringarna är inte två isolerade problem. Rapporten är tydlig med att de interagerar med varandra, och därför behöver vi samhällsövergripande åtgärder för konsumtion och produktion och för vår ekonomiska fördelning. Naturvårdshänsynen måste gå före kortsiktiga vinstintressen.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka ytterligare åtgärder i närtid avser ministern att vidta för att stärka den biologiska mångfalden?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:692 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2019/
01185/Nm
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:692 av Elin Segerlind (V)
Biologisk mångfald
Elin Segerlind har frågat mig vilka ytterligare åtgärder i närtid som jag avser att vidta för att stärka den biologiska mångfalden.
Bakgrunden är den nyligen publicerade rapporten om biologisk mångfald från FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Slutsatserna i rapporten är alarmerande - den biologiska mång-falden minskar globalt, ekosystemtjänsterna försämras och en miljon arter riskerar att utrotas från jordens yta. Den negativa påverkan har accelererat under de senaste 50 åren och med nuvarande trender uppnås inte internatio-nella mål för bevarande och hållbart nyttjande av naturen.
Sverige driver på för att arbetet inom konventionen för biologisk mångfald hösten 2020 ska resultera i ett ambitiöst och heltäckande ramverk för åren efter 2020 som ger förutsättningar för ett stärkt genomförande av skydd av natur och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och dess ekosystem-tjänster. Därmed kan den pågående förlusten av biologisk mångfald hejdas och balans mellan producerande och reglerande ekosystemtjänster uppnås.
Den biologiska mångfalden i Sverige är också trängd men flera trender pekar i positiv riktning när det gäller miljöarbetet i form av de åtgärder som i dag vidtas för att förbättra tillståndet.
Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas och att skydd av marina områden är viktigt för att bevara biologiska mång-falden i kust- och havsområden. Riksdagsbeslutet om M-KD budgeten i december 2019 innebar en halvering av Naturvårdsverkets anslag för skydd av värdefull natur. I förslaget till vårändringsbudget föreslås Naturvårds-verkets anslag för skydd av värdefull natur öka med 100 mnkr och Skogs-styrelsens anslag med 150 miljoner kronor. Naturvårdsverkets anslag för åtgärder för värdefull natur förslås vidare öka med 212 mnkr, bl.a. för att kunna fortsätta satsningen på att restaurera och anlägga våtmarker, vilket bidrar både till att bevara den biologiska mångfalden och begränsa påverkan på klimatet.
För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotnings-hotade arter ska naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. Hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bio-ekonomi ska utredas. Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ska tas fram. Anslagen för skydd av värdefull natur ska för-stärkas. Dessa åtgärder ingår alla i Januariavtalet.
Det är min förhoppning att riksdagen godkänner vårändringsbudgeten så att myndigheterna kan fortsätta sitt viktiga arbete med åtgärder för att skydda värdefull natur och stärka den biologiska mångfalden.
Stockholm den 12 juni 2019
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.