Bindande krav på tillgång till elevhälsa

Skriftlig fråga 2024/25:1305 av Mats Wiking (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-07-16
Överlämnad
2025-07-16
Besvarad
2025-07-30
Svarsdatum
2025-07-30
Sista svarsdatum
2025-07-30
Anmäld
2025-08-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

 

Allt fler elever upplever psykisk ohälsa, stress och skolsvårigheter. Samtidigt vet vi att tillgången till elevhälsa skiljer sig kraftigt mellan skolor och kommuner. I vissa skolor finns tillgång till kurator eller psykolog bara några timmar i veckan, i andra saknas viktiga funktioner helt. Det duger inte.

 

Elevhälsan ska inte vara något frivilligt eller godtyckligt – den är avgörande för att elever ska må bra, nå kunskapsmålen och få rätt stöd i tid.

 

Vi socialdemokrater kommer att verka för bindande krav på tillgång till elevhälsa i hela landet. Det innebär att elever, oavsett var de bor eller vilken skola de går i, ska kunna räkna med att få tillgång till skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog.

 

Min fråga till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson är:

 

 

Avser ministern att ta initiativ till bindande krav på tillgång till elevhälsa i hela landet – så att stödet blir likvärdigt och inte en fråga om var eleven råkar bo?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1305 besvarad av Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Svar på fråga 2024/25:1305 Bindande krav på tillgång till elevhälsa

till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

 

Svar på fråga 2024/25:1305 av Mats Wiking (S)
Bindande krav på tillgång till elevhälsa

Mats Wiking har frågat mig om jag avser att ta initiativ till bindande krav på tillgång till elevhälsa i hela landet – så att stödet blir likvärdigt och inte en fråga om var eleven råkar bo.

Redan i dag finns bestämmelser om att alla elever i de obligatoriska skolformerna samt i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till elevhälsa.

I förarbetena till skollagen finns ingen närmare beskrivning av vad tillgång till elevhälsa innebär. Det finns inte heller några föreskrifter eller stödjande riktlinjer om tillgången till elevhälsa. Av förarbetena till skollagen framgår att huvudmannen själv avgör omfattningen och inriktningen på personalens sammansättning och kompetens utifrån lokala behov och förutsättningar samt att huvudmannen kan anställa denna personal eller ordna det på annat sätt (prop. 2009/10:165 s. 275 ff.). Att det i skollagen inte framgår vad som avses med tillgång till elevhälsa innebär bland annat att tillgången varierar stort mellan skolor. Det innebär också att tillgången till elevhälsa ibland är otillräcklig. Regeringen beslutade därför den 7 mars 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov (dir. 2024:30). I uppdraget ingår bland annat att föreslå en elevhälsogaranti med målet att åstadkomma ändamålsenliga tidsfrister för att få stöd och hjälp av elevhälsan. Uppdraget har förlängts och ska nu redovisas den 27 november 2025 (dir. 2025:62).

Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en avgörande investering, både för individen och för samhället som helhet. Både elevhälsan och skolans arbete med stödinsatser i undervisningen behöver stärkas för att elever ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Regeringen genomför därför flera åtgärder inom skolan, och förbättrade för 2025 möjligheterna att anställa utbildad läraravlastande personal, speciallärare och elevhälsopersonal. Regeringen har infört ett samlat och förstärkt statsbidrag för personalförstärkningar om totalt 1,7 miljarder kronor.

Det är viktigt att de elever som behöver det får tillgång till stödinsatser tidigt. Med satsningarna och utredningen tar regeringen viktiga steg mot en starkare elevhälsa och bättre stödinsatser.

Stockholm den 30 juli 2025

 

 

Simona Mohamsson

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.