Bifångst av lax i Östersjön

Skriftlig fråga 2025/26:248 av Andrea Andersson Tay (V)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Det råder i dag stor osäkerhet kring hur många laxar som fastnar som bifångst hos de stora industritrålarna som fiskar efter sill och skarpsill i Östersjön. Organisationen Life, Low Impact Fishers of Europe, har genom beräkningar visat att trålfiskets bifångster kan vara en viktig orsak till att Östersjölaxen minskat kraftigt de senaste åren. Det finns osäkerheter i beräkningen, men det kan vara så många som 100 000 laxar som hamnar som bifångst i näten hos det storskaliga fisket. Det ska jämföras med att kvoten för lax är 45 000 laxar för Sverige och Finland i Östersjön. Därmed kan trålarnas upptag av lax som bifångst vara mer än dubbelt så stort som den lagliga kvoten. Beräkningen omfattas av osäkerhet och kan vara lägre, men den verkliga siffran kan också vara högre.

Vänsterpartiet anser inte att det är acceptabelt att så stor osäkerhet råder kring hur stora bifångsterna av lax är hos det storskaliga fisket. Det skapar stora svårigheter när det gäller att åstadkomma en hållbar förvaltning av lax och osäkerhet kring hur stort fiskbestånden tål. Det är enligt vår uppfattning uppenbart att det krävs åtgärder för att minska denna osäkerhet. Politiken har ett ansvar att tillse att så sker. Bland åtgärder som föreslagits utöver kontroller och kameror är så kallade kontroller med e-dna där man med ett vattenprov från tanken på trålaren kan se om lax ingått i fångsten.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

Avser ministern att vidta åtgärder för att stärka kontrollen och kunskapen om hur stor bifångsten av lax är i det storskaliga fisket på sill och skarpsill i Östersjön?