bidragsberoende
Skriftlig fråga 2004/05:1967 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-29
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-07-22
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juni
Fråga 2004/05:1967
av Torkild Strandberg (fp) till statsrådet Morgan Johansson om bidragsberoendeEtt stort antal individer och familjer är helt eller delvis beroende av socialbidrag för sin försörjning. Detta är en ekonomisk och social katastrof. Ett långvarigt bidragsberoende för barnfamiljer riskerar att medföra att barn inte lär sig göra kopplingen mellan utfört arbete och försörjning. Synen på socialbidrag bör därför i grunden ändras. Enkelt uttryck kan man säga att samhället i dag betalar människor för att inte göra något. Motprestation för bidrag bör därför snarast bli regel.
Länsrätten i Östergötland har i dagarna beviljat en familj ekonomiskt bistånd för att göra en semesterresa till Skara sommarland. Jag finner detta anmärkningsvärt. Det måste finas tydliga incitament för att gå från bidragsförsörjning till egenförsörjning. Att samhället betalar för semesterresor med motiveringen att detta ryms inom ramen för en skälig levnadsnivå för familjen bidrar snarare till att minska dessa incitament. För mig är detta ett orimligt synsätt. Det är inte alla arbetande familjer förunnat att kunna resa på semester. Samhällets insatser måste enligt min mening inriktas på att lyfta människor ur bidragsberoende till egenförsörjning, snarare än att försöka dölja fattigdomens konsekvenser genom nya eller utökade bidrag.
Jag vill därför fråga statsrådet vilka åtgärder han ämnar vidta för att stärka incitamenten för att gå från bidrags- till egenförsörjning.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1967 besvarad av Morgan Johansson
Svar på fråga 2004/05:1967 om bidragsberoende
Statsrådet Morgan Johansson
Torkild Strandberg har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stärka incitamenten för att gå från bidrags- till egenförsörjning.
För alltför många människor har ekonomiskt bistånd blivit något av en permanent försörjningsform, vilket inte stämmer överens med biståndets avsedda funktion att vara samhällets yttersta skyddsnät. Detta är naturligtvis ett allvarligt problem. En viktig orsak till försörjningsproblemen är arbetslöshet utan arbetslöshetsersättning. För att minska bidragsberoendet måste därför sysselsättningen öka. Det sysselsättningspaket som regeringen lade fram i vårpropositionen är ett viktigt steg inom ramen för det övergripande målet om full sysselsättning.
För att komma till rätta med de långvariga behoven av ekonomiskt bistånd krävs insatser inom flera områden. Det handlar till exempel om förbättrad rehabilitering, förbättrat mottagande, introduktion och integration av invandrare och flyktingar samt förbättrade arbetsformer och arbetsmetoder inom såväl arbetsförmedlingen som socialtjänsten.
Arbetslinjen gäller också för mottagare av ekonomiskt bistånd. En person som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande ska aktivt söka arbete och också ta anvisat arbete om det erbjuds. Man måste också vara beredd till motprestationer för att få ekonomiskt bistånd @ till exempel delta i utbildning, aktivt söka jobb eller ta en praktikplats. År 1998 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som gör det möjligt för socialnämnden att ställa krav på den som får försörjningsstöd att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Socialstyrelsens uppföljning av den nya bestämmelsen visar att ca 75 % av kommunerna tillämpar bestämmelsen vid beslut om ekonomiskt bistånd. De flesta kommuner erbjuder arbetsplatsförlagd praktik inom offentlig verksamhet. Många kommuner erbjuder även praktik inom privat näringsliv som ett alternativ.
Regeringen vill reformera systemet för ekonomiskt bistånd. Därför tillsattes i februari i år en utredare för att göra en översyn av de insatser samhället erbjuder personer som är beroende av socialtjänstens försörjningsstöd. Utredarens förslag ska syfta till att stärka arbets- och kompetenslinjen genom högre krav på aktivitet, stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbete, ta till vara all kompetens oavsett kön, ålder och etnicitet, sätta individen i centrum och tillämpa regelverket enhetligt, samt förtydliga och förbättra ansvarsfördelning och samverkan mellan stat och kommun. Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 1 november 2006. Därefter ska regeringen ta ställning till hur en reformering av det ekonomiska biståndet, som stimulerar till arbete och utbildning, ska utformas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.