Bidrag till våldsbejakande extremism
Skriftlig fråga 2015/16:1373 av Johan Hedin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-17
- Överlämnad
- 2016-06-17
- Anmäld
- 2016-06-20
- Svarsdatum
- 2016-06-29
- Sista svarsdatum
- 2016-06-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
I vintras kom regeringen och allianspartierna överens om ett antal viktiga åtgärder för att motverka terrorism, våldsbejakande extremism och liknande hot mot samhället. En av delarna i överenskommelsen var att offentliga bidragsgivare ska säkerställa att skattemedel inte går till våldsbejakande budskap eller organisationer. I överenskommelsen står det följande:
”Det är viktigt att bidragsgivare säkerställer att offentliga medel inte ges till organisationer som sprider våldsbejakande budskap. För att få statsbidrag måste en organisation leva upp till grundläggande demokratiska värderingar. Skulle de förespråka våldsbejakande budskap ska de inte få något stöd. Det gäller i synnerhet budskap som förespråkar terrorism.”
Ändå avslöjades det i dagarna att organisationen Sveriges Förenade Muslimer (SFM) får ett stort bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Det är en grupp som tidigare har varit under utredning av Säpo, har bjudit in hatpredikanter som uttrycker sympatier med IS och al-Qaida och romantiserar utförandet av jihad. SFM bygger på en salafistisk grund och skapar en i många fall extrem miljö.
Handläggaren i frågan förklarade för Dagens Nyheter att extremistkopplingar inte varit en del i bedömningen eftersom organisationen inte sökt pengar för att motverka extremism. Min bild är att överenskommelsen innebär att ingen organisation som står för extrema värden ska ta del av offentliga medel, oavsett vad den söker pengar för.
Demokratiminister Alice Bah Kuhnke skrev nyligen en artikel om hur regeringen avser att stärka arbetet mot våldsbejakande budskap i bidragen till civilsamhället.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
När tror statsrådet att de överenskomna åtgärderna är på plats, så att offentliga medel inte längre kan delas ut till våldsbejakande eller extremistiska organisationer?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1373 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Ku2016/01564/D Ku2016/01573/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1359 av Elisabeth Svantesson (M) Skattepengar till tvivelaktiga organisationer och fråga 2015/16:1373 av Johan Hedin (C) Bidrag till våldsbejakande extremism
Elisabeth Svantesson har frågat mig hur regeringen garanterar att skattebetalarnas pengar inte går till organisationer med kopplingar till extremism och radikal islamism. Vidare har Johan Hedin frågat mig när överenskomna åtgärderna är på plats, så att offentliga medel inte längre kan delas ut till våldsbejakande eller extremistiska organisationer. Jag svarar här på båda frågorna.
Låt mig först understryka att regeringen tar starkt avstånd från organisationer med våldsförhärligande, våldsbejakande eller extremistiska motiv. De hör inte hemma i vårt demokratiska samhälle. Vi är många som är oroliga över en tilltagande polarisering i samhällsdebatten och vad många ser som en ökande extremism. Vi som tror på det demokratiska samtalet och alla människors lika värde måste ta starkt avstånd ifrån dessa uttryck. Men vi måste också agera.
När det gäller statens bidrag till organisationer inom det civila samhället finns det ett antal strukturella villkor som gäller. Statsbidrag ska inte ges till organisationer som bedriver verksamhet som strider mot demokratins idéer. Det är givetvis avgörande att bidragsgivare säkerställer att offentliga medel inte ges till organisationer som sprider våldsbejakande budskap. Detta har också lyfts fram i överenskommelsen mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna kring åtgärder mot terrorism.
I enlighet med de flesta förordningar om statsbidrag till civila samhällets organisationer får bidrag lämnas endast till en organisation som har en demokratisk uppbyggnad och som bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer. Det är också möjligt för myndigheter att kräva tillbaka statsbidrag som beviljats på felaktiga grunder.
Regeringen agerar för att öka tydligheten i bidragsgivningen och säkerställa att bidragsvillkoren följs. Under 2015 genomfördes en översyn av ett antal förordningar, vilken är redovisad i Statligt stöd till det civila samhället – en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit (Ds 2015:38) som bereds i Regeringskansliet. Regeringen har också identifierat ett behov av att se över statens stöd till trossamfunden och kommer att tillsätta en utredning för att se över detta stöd. Vi har också annonserat flera andra åtgärder på området.
Jag håller med frågeställarna om att det finns behov av åtgärder när det gäller statsbidragen. Ett arbete kommer att inledas för att säkerställa att det sker en förstärkt och förtydligad kontroll av organisationers grundläggande värderingar för att skattepengar ska kunna betalas ut. I detta arbete ingår bl.a. en översyn av frågor som rör organisationernas värdegrund samt att det finns tydligare riktlinjer för att hantera de fall där denna kan ifrågasättas.
Avslutningsvis vill jag påpeka att de organisationer som utnyttjar systemen för verksamhet som motverkar demokratins principer förstör för alla tusentals organisationer som dagligen förbättrar vårt samhälle. De undergräver det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd. Den här regeringen slår vakt om ett självständigt och starkt civilsamhälle. Därför måste vi som bär ansvaret för statens stöd till det civila samhällets organisationer säkerställa att det finns en ändamålsenlig kontroll på plats.
Stockholm den 29 juni 2016
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.