bevisbördan och GMO
Skriftlig fråga 1998/99:784 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-07-01
- Anmäld
- 1999-07-06
- Besvarad
- 1999-07-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juli
Vid miljöministerrådet den 24-25 juni fick miljörörelsen äntligen gehör för kravet på ett moratorium på ytterligare utsättning av GMO. Ett mycket bra beslut! Nu har forskningen kring genteknikens baksidor en reell chans att komma i kapp teknik- och produktutvecklingen. Detta förutsätter dock naturligtvis att tillräckliga resurser ges till denna forskning. Ett problem i sammanhanget framgår här: det faktum att det allmänna måste lägga ned stora resurser för att kontrollera säkerheten i den utveckling ett fåtal storföretag driver och gör stora vinster av. För att komma åt detta problem är det nödvändigt att i framtiden alltid tillämpa omvänd bevisbörda, dvs. att det företag som vill få en GMO godkänd skall kunna visa fram tillräcklig forskning att inga som helst risker föreligger.
Med anledning av detta vill jag fråga miljöministern:
Avser miljöministern verka för att inriktningen i det nya direktivet otvetydigt blir sådan att det alltid är omvänd bevisbörda som gäller, dvs. att de som vill få en GMO godkänd skall kunna visa fram tillräcklig forskning att inga som helst risker föreligger?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:784 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
- Miljöminister Kjell Larsson
Birger Schlaug har ställt fyra frågor till mig, som alla handlar om genmodifierade organismer(GMO). Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang. Det är inte första gången som jag svarar på frågor om GMO i riksdagen. Min inställning till GMO torde därför vara känd.
När det gäller Birger Schalugs frågor vill jag först säga att förslaget till ändrat direktiv som antogs vid ministerrådsmötet den 24-25 juni i år innebär betydande förbättringar. Det ändrade direktivet innehåller i stor sett det som Sverige drivit under förhandlingarna. Jag vill särskilt lyfta fram:
- Riskbedömningen blir strängare genom att den omfattar såväl direkta, indirekta som omedelbara och långsiktiga effekter på miljö och hälsa.
- Märkningen förbättras så att det klart skall framgå om produkten är en GMO, vilket är nödvändigt för att i slutet av en lång distributions- och hanteringskedja kunna märka slutprodukterna.
- Försiktighetsprincipen anges i direktivet som grundläggande för tillämpningen.
- Allmänhetens inflytande i beslutsprocessen har stärkts. Informationen till allmänheten, men också mellan medlemsstaterna kommer att förbättras.
- Uppföljningsprogram införs för alla GMO som får marknadsföras. Därigenom kan riskbedömningen kontrolleras och eventuella oväntade effekter upptäckas tidigt.
- Tillstånden blir tidsbegränsade till att gälla i maximalt tio år.
- Direktivets principer skall tillämpas även när godkännande sker i sektorslagstiftning om genmodifierat livsmedel och utsäde.
- Utfasning av antibiotikaresistensgener blir möjlig.
I ljuset av detta är jag nöjd med vad vi har lyckats med i förhandlingarna. Jag hoppas därför att det ändrade direktivet kan träda i kraft så snabbt som möjligt och jag utgår från att också Europaparlamentet kommer att medverka till att så sker. Jag vill understryka vikten av att en gemensam syn på det ändrade direktivet kunde nås vid ministerrådsmötet. Det bör också påpekas att det ändrade direktivet som rådet antog beaktat de flesta av parlamentets sypunkter.
När det gäller frågan om moratorium verkar en viss förvirring råda om vad som egentligen hände vid ministerrådsmötet. Jag vill påpeka att inget beslut om allmänt moratorium fattades vid mötet. Detta innebär att det existerande GMO-direktivet (90/220/EEG) gäller till dess att det ändrade direktivet träder i kraft och att ansökningar som redan finns i processen eller som kommer in till ett medlemsland måste behandlas enligt det gällande direktivet. Det finns inga legala möjligheter att införa ett allmänt moratorium med mindre än att EG-kommissionen drar tillbaka det gällande direktivet och i stället föreslår en övergångslösning som innebär ett moratorium.
Eftersom det således inte är möjligt att införa ett allmänt moratorium uttryckte jag och de flesta av mina kolleger att vi tänker inta en mycket stor restriktivitet vid bedömningar av GMO till dess att det ändrade direktivet med dess förbättringar träder i kraft. Jag och de flesta av mina kolleger uttryckte att vi så långt det är möjligt redan i dag kommer att arbeta efter de krav och mål som det ändrade direktivet ger uttryck för. Dessutom betonade vi vikten av den omvända bevisbördans princip.
Sammanfattningsvis vill jag besvara Birger Schlaugs frågor på följande sätt. Sverige anser att direktivet i sig är ett uttryck för försiktighetsprincipen och att direktivet därför redan utgår från principen om den omvända bevisbördan. Som svar på den andra frågan kan sägas att det inte finns något beslut om ett allmänt moratorium, men att politiska uttalanden gjordes om att en stor restriktivitet skall tillämpas till dess att det nya direktivet träder i kraft. Svaret på den tredje frågan är att det ändrade direktivet innebär att redan godkända GMO kommer att behöva omprövas i enlighet med de nya krav som ställs i direktivet. Givetvis kommer då inga tillstånd att ges om kraven i det ändrade direktivet inte uppfylls. På den sista frågan vill jag klargöra att inga GMO skall godkännas om det inte kan bevisas att de är ofarliga för miljö och hälsa.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.