Bevarande av lantraser
Skriftlig fråga 1995/96:316 av Hanna Zetterberg (v)
Klar
- Inlämnad:
- 1996-02-29
- Besvarad:
- 1996-03-06
den 29 februari
Fråga 1995/96:316 av Hanna Zetterberg (v) till jordbruksministern
om bevarande av lantraser
Delar av Jordbruksverket tycks sträva efter en Kafka- eller Orwell-
värld. När någon enskild gör en sällsynt insats för att bevara lantraser
och lägger ned tid, engagemang och kapital lyckas inte Jordbruksverket
vara flexibelt nog att ta hänsyn till detta, t.o.m. när detta har skett med
verkets goda minne. Jordbruksverket väljer att följa stela EU-regler.
T.ex. har K-G Hedling i Orsa hållit tjurar av lantraser i stället för
kor. Gården har bl.a. levererat 20 000 spermadoser från den unika
besättningen till Jordbruksverket och Världsnaturfonden. Detta har
dock medfört att Hedling inte är berättigad till tillräckliga mjölkkvoter
eftersom kvoten baseras på tidigare produktion. I mjölkkvotssystemet
ingår reserver bl.a. med tanke på särskilda omständigheter.
Det är också möjligt att Sverige får svårt att ta i anspråk hela sin
landskvot. Med tanke på detta och vikten av att bevara lantraserna - en
verksamhet som kommit i gång sent och bara kan rädda spillror av våra
gamla raser - är Jordbruksverkets agerande märkligt. Det är också
märkligt att Jordbruksverket inte kan stödja bevarandet av norska raser.
Var finns fantasin och kreativiteten?
Vad avser jordbruksministern göra för att Jordbruksverket på ett
smidigt och flexibelt sätt skall verka för och stimulera bevarandet av
Sveriges och grannländernas lantraser?
Svar på skriftlig fråga 1995/96:316 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
den 6 mars
Svar på fråga 1995/96:316
Jordbruksminister Margareta Winberg
Hanna Zetterberg har frågat mig hur regeringen avser att verka för
bevarandet av gamla lantraser.
Regeringen har beslutat att, inom ramen för jordbrukets miljöpro-
gram, för bevarande av godkända utrotningshotade husdjursraser lämna
ersättning med 1 000 kr per djurenhet och år. Totalt omfattar denna
miljöåtgärd 4 miljoner kronor per år, vilket är en väsentlig ambitions-
höjning på området. Halva kostnaden medfinansieras av EU. Syftet
med denna ersättning är att förbättra förhållandena för fortsatt avel för
att bevara den genetiska resurs och det kulturhistoriska arv som dessa
raser representerar.
Varje nation måste rimligen i första hand bära ansvar för sina egna
utrotningshotade raser. Detta är också i linje med konventionen om
biologisk mångfald som undertecknades i samband med FN:s konfe-
rens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. På den svenska
listan över hotade raser upptas därför inga i Sverige existerande raser
som har sitt ursprung i något annat land. Miljöprogrammet syftar ju till
att bevara hotade raser inom unionen och som har sitt ursprung där.
Norge är som bekant inte med i EU. Reglerna för miljöstödet föreskri-
ver dessutom att en avelsplan skall göras för berörda raser. Det kan inte
anses vara rimligt att Sverige gör en avelsplan för norska raser. Det
vore att misstro Norges eget bevarandearbete.
När det gäller tilldelning av mjölkkvoter har riksdagen fastställt hu-
vuddragen och också pekat ut vilka producenter som särskilt skall gyn-
nas. Fördelning av leveranskvot skall ske till de producenter som under
viss tid före medlemskapet levererat mjölk till mejeri och baseras på
genomsnitt av leveranser åren 1991-1993.
Regeringen har utifrån riksdagens beslut genom förordningen om
mjölkkvoter mer i detalj reglerat hur den initiala tilldelningen skall ske.
Särskilda regler har härvid gällt för producenter som startat mjölkpro-
duktion eller utökat sin produktion under tiden den 1 januari 1991 till
den 31 december 1994. Den tilldelningen är nu avslutad.
Jordbruksverket har med stöd av förordningen meddelat föreskrifter
om ytterligare tilldelning, vilken omfattar vissa producenter. Sista da-
tum för ansökan om ytterligare tilldelning var den 20 november 1995.
Avsikten är att hela landskvoten skall fördelas. Även denna tilldelning
har delvis redan ägt rum.