betyg i judiska studier
Skriftlig fråga 2000/01:1251 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-18
- Anmäld
- 2001-05-29
- Besvarad
- 2001-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1251
av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om betyg i judiska studierSedan 1988 organiserar Stockholms stad judiska klasser på högstadienivå. Till klasserna söker sig elever som vill bevara sitt judiska kulturarv och dessutom lära sig tala ett språk som talas i Israel och av judar över hela världen. Trots att de elever som söker sig till skolan "tvingas" läsa två extra ämnen, hebreiska och judiska studier, så är det många som vill gå där.
Det judiska högstadiet vid Vasa Real är, sedan riksdag och regering beslutade om nya läro- och kursplaner, hotat. Detta innebar att kursplanen för ämnet judiska studier upphörde att gälla. Därmed får eleverna vid det judiska högstadiet inte längre tillgodoräkna sig betyget när de söker in till gymnasiet vilket innebär att ett skäl att gå i de judiska klasserna försvunnit. Den judiska församlingen i Stockholm har under lång tid påtalat detta problem.
Skolministern har hela tiden hävdat att eftersom det inte finns nationellt fastställd kursplan för ämnet judiska studier så kan heller inte betyg ges.
Min fråga till Ingegerd Wärnersson blir:
När kommer statsrådet att sätta i gång ett arbete för att ämnet judiska studier återigen ska få en nationellt fastställd kursplan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1251 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 29 maj
Svar på fråga 2000/01:1251 om betyg i judiska studier
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Johan Pehrson har frågat mig när jag ämnar sätta i gång ett arbete för att ämnet judiska studier återigen ska få en nationellt fastställd kursplan.
Frågan gäller de judiska klasserna på Vasa Real i Stockholm. Regeringen avslog 1999 en ansökan om att skolan skulle få sätta betyg i det lokala ämnet judiska studier. Den kursplan, som tidigare användes på Vasa Real i ämnet judiska studier, var en lokal och inte en nationellt fastställd kursplan. Motiveringen till regeringens avslag var att det numera bara är möjligt att sätta betyg i de ämnen som finns i grundskolans timplan. Dessa ämnen har en av regeringen fastställd kursplan och av Statens skolverk fastställda betygskriterier. Någon möjlighet att fastställa lokala kursplaner finns inte inom nuvarande system.
Efter en ny ansökan har företrädare för de judiska klasserna rest frågan om en möjlighet för alla de fem nationella minoriteterna att få studera sin historia och kultur enligt en nationellt fastställd kursplan. Kursplanen skulle alltså inte begränsas till judiska studier utan kunna användas för alla minoriteters behov. För att få underlag för att bedöma denna framställan remitterade Utbildningsdepartementet frågan till Statens skolverk för en bedömning av konsekvenserna, bl.a. för intagningen till gymnasieskolan och konsekvenserna för andra minoritetsgrupper än de fem nationella minoriteterna.
I Skolverkets svar, som lämnades den 21 maj 2001, säger verket bl.a. att det inte är skäligt att utarbeta en kursplan för just judiska studier utan att frågan bör behandlas i ett vidare perspektiv med hänsyn till samtliga nationella minoriteters eventuella behov. Skolverket påpekar vidare att en speciell kursplan för studier av ett speciellt kulturarv skulle generera flera frågor som rör såväl skolors som elevers rättigheter och skyldigheter.
Som framgår av det sagda bereds ärendet för närvarande inom Regeringskansliet. Jag kan därför inte ge några ytterligare besked i dag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.