betyg före årskurs 8
Skriftlig fråga 1999/2000:939 av Sjölund, Anders (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-16
- Anmäld
- 2000-05-23
- Besvarad
- 2000-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:939
av Anders Sjölund (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om betyg före årskurs 8Mot bakgrund av interpellationsdebatten den 12 maj om skriftliga omdömen och betyg finns anledning att söka ett förtydligande vad gäller rätten att sätta betyg. Som skolministern påpekade i debatten regleras tiden för betygssättning i grundskoleförordningen i kapitel 7, paragraferna 3@9. Här står att betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9. Någon begränsning i lagtexten att utfärda betyg tidigare finns inte, varför den till synes självklara slutsatsen måste bli att detta också är möjligt och förenligt med gällande bestämmelser.
I interpellationsdebatten säger skolministern också att "betyget Godkänd ska motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av nionde skolåret, och Statens skolverk ska fastställa betygskriterierna. Detta är var riksdagen beslutat om. Det är endast detta som kan kallas för betyg." Skolministern anför detta som argument för att avvisa tanken på betyg tidigare än årskurs 8. Den juridiska svagheten i argumentationen är uppenbar varför jag vill få ytterligare ett förtydligande.
Med anledning av ovanstående frågar jag skolministern:
På vad bygger skolministern sitt ställningstagande att betyg inte kan ges före årskurs 8 i den svenska skolan?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:939 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:939 om betyg före årskurs 8
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Anders Sjölund har frågat mig vad jag bygger mitt ställningstagande på, när jag i interpellationsdebatten den 12 maj hävdade att betyg inte kan ges före årskurs 8 i den svenska skolan.
Regeringen föreslog i propositionen Betyg i det obligatoriska skolväsendet (prop. 1994/95:85) att betyg ska sättas först fr.o.m. höstterminen i årskurs 8. Utbildningsutskottet ställde sig bakom regeringens förslag och riksdagen biföll vad utskottet hemställt (bet. 1994/95:UbU6, rskr. 1994/95:136).
Jag citerar ur propositionen:
"Betyg skall sättas först från och med höstterminen i årskurs 8" (förslag i rutan s. 3).
Utskottet anförde i sitt betänkande (s. 10):
"Regeringen föreslår att betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8. Härigenom får eleverna komma i kontakt med betyg några gånger innan de får sitt slutbetyg.
I motionerna 1994/95:Ub7 (fp) i denna del och 1994/95:Ub11 (c) yrkande 2, också i denna del, förordas däremot att betyg skall ges från höstterminen i årskurs 7.
Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut bifaller regeringens förslag. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att eleverna bör komma i kontakt med betyg några gånger, innan de får sitt slutbetyg. Förslaget att betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 är enligt utskottets mening väl avvägt. Förevarande motioner avstyrks därför i berörda delar."
Som en följd av riksdagens beslut har regeringen i 7 kap. 4 § grundskoleförordningen (1994:1194) reglerat när betyg ska sättas i grundskolan. Beslut om att sätta betyg innebär myndighetsutövning mot enskild. Myndigheten, dvs. kommunen eller en befattningshavare hos kommunen, måste grunda sin befogenhet att fatta ett sådant beslut på lag eller annan författning eller på något annat sätt kunna härleda befogenheten ur ett bemyndigande från riksdag eller regering. I grundskoleförordningen har, i enlighet med riksdagens beslut, inte getts något stöd för att sätta betyg vid andra tidpunkter än de som anges i 7 kap. 4 §.
Mot ovanstående bakgrund anser jag att bestämmelsen inte kan tolkas så som Anders Sjölund gör.
Anders Sjölund och jag debatterade emellertid inte bara tidpunkten för betyg utan också vad som kan definieras som betyg. Bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 7 kap. 3@9 §§ grundskoleförordningen.
Härutöver finns en bestämmelse i 7 kap. 2 § andra stycket grundskoleförordningen om att läraren på begäran av en elevs vårdnadshavare som ett komplement till utvecklingssamtalet ska lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg. Vidare framgår av 7 kap. 9 § andra stycket grundskoleförordningen att, om betyg inte kan sättas i ett ämne/ämnesblock, ska ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling ges på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare. Denna typ av information eller omdömen är inte att betrakta som betyg i grundskoleförordningens mening.
Med detta hoppas jag att jag med erforderlig tydlighet har lyckats klargöra vad jag bygger mitt ställningstagande på.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.