Beteendeförändringar på grund av höjda marginalskatter på arbete
Skriftlig fråga 2014/15:28 av Christer Nylander (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-10-20
- Överlämnad
- 2014-10-20
- Anmäld
- 2014-10-21
- Sista svarsdatum
- 2014-10-29
- Svarsdatum
- 2014-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I en av Finansdepartementet remitterad promemoria om vissa förslag på skatte- och socialavgiftsområdet till budgetpropositionen för 2015 presenterar regeringen förslag om höjda marginalskatter. Jobbskatteavdraget trappas av för inkomster mellan 50 000 och 123 000, vilket höjer marginalskatten med 4 procentenheter för personer i detta inkomstskikt. Vidare ändras den nedre brytpunkten. Skattehöjningarna förväntas kortsiktigt stärka statens inkomster med drygt 4 miljarder kronor.
Man kan emellertid inte bortse ifrån att höjning av redan höga marginalskatter innebär beteendeförändringar. Forskning tyder på att arbetsutbudet kan komma att minska och därmed påverka de långsiktiga effekterna för statsfinanserna. Särskilt tydliga kan dessa effekter bli i ett land som Sverige med redan höga marginalskatter. Flera remissinstanser har också påtalat att det finns en uppenbar risk att skattehöjningarna kommer att leda till beteendeförändringar som minskar arbetsutbudet och därmed också intäkterna från skattehöjningarna.
Jag har följande fråga:
Vilka långsiktiga beteendeförändringar vad gäller arbetsutbudet bedömer finansministern att de ovan nämnda skattehöjningarna får till följd?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:28 besvarad av Magdalena Andersson (S), finansminister
Dnr Fi2014/3583 | ||
Finansdepartementet |
Finansministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:28 av Christer Nylander (FP) Beteendeförändringar på grund av höjda marginalskatter på arbete
Christer Nylander har frågat mig vilka långsiktiga beteendeförändringar vad gäller arbetsutbudet som följer av de högre marginalskatterna i och med förslagen om avtrappat jobbskatteavdrag och en begränsad uppskrivning av den nedre skiktgränsen.
I dag ser vi att arbetslösheten i Sverige har bitit sig fast på en hög nivå. Trots att konjunkturen återhämtar sig har Sverige en hög arbetslöshet relativt jämförbara länder. Speciellt bekymmersamt är att långtidsarbetslösheten är hög och att ungdomar möter stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen har, trots försök med stora skattesänkningar, inte lyckats åtgärda dessa problem.
Vad som har hänt till följd av den borgerliga regeringens stora skattesänkningar är i stället att Sverige nu har ett strukturellt underskott på 1 procent av BNP. Reformer behöver därför finansieras fullt ut och jag noterar att även den föregående regeringen gjorde den bedömningen under 2014. Regeringen tror på andra jobbskapande åtgärder än sänkta skatter. Inte minst är det viktigt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom effektiva utbildningsinsatser. Vi har inte råd att förlora arbetstillfällen till följd av att arbetsgivare inte finner personer med rätt kompetens. Högre skatt för dem med relativt höga inkomster ger både nödvändiga skatteintäkter och har dessutom en god fördelningsprofil.
Att bedöma politiken genom att endast se till effekter av enskilda finansieringsåtgärder är missvisande. De satsningar regeringen nu gör på exempelvis högre kvalitet i äldreomsorg och förskolan, klimat, utbildningskontrakt, 90-dagarsgarantin och extratjänster i välfärden, bedöms bidra till en lägre arbetslöshet och en varaktigt högre sysselsättning på lång sikt.
Stockholm den 3 november 2014
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.