betänketid vid skilsmässor
Skriftlig fråga 1997/98:713 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-06
- Anmäld
- 1998-05-11
- Besvarad
- 1998-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Enligt SCB:s statistik "Skilsmässor och separationer" 1995 skiljs årligen 50 000 par, varav 20 000 gifta och 30 000 sammanboende. Det är Europas och förmodligen världens högsta skilsmässofrekvens. Årligen går 45 000 barn igenom en skilsmässa, 10 000 av dem för andra gången. Var fjärde tonåring har i dag varit med om en skilsmässa och bor nu i sju av åtta fall hos sin mor. Inom några år har en fjärdedel av barnen helt mist kontakten med sin far.
En skilsmässa innebär för alla inblandade väsentligt sämre livsvillkor. Skilsmässorisken är kraftigt förhöjd för dem som uppfyller en enda av dessa faktorer: låg utbildning, låg lön/arbetslös, invandrare, bor i lägenhet, bor i storstad, flyttat samman tidigt, haft flera förhållanden, fått barn tidigt och som själva är skilsmässobarn. För dem som uppfyller två eller flera faktorer mångdubblas risken. Och för barnen innebär skilsmässan i deras tur ökad risk för låg utbildning, låg lön/arbetslöshet, att själva flytta samman tidigt, få barn tidigt, skiljas etc. En ond cirkel som ger barnen allt sämre förutsättningar, jämfört med dem som har fått lyckan att växa upp i en hel familj.
Enligt SCB 1994 anser över hälften av alla män och två tredjedelar av kvinnorna att det är för lätt att skiljas i Sverige. Skilsmässorna har hamnat på nuvarande höga nivå efter den nya, liberala skilsmässolagen från 1974 som gjorde det enklare och snabbare att skiljas.
Avser justitieministern mot denna bakgrund att verka för att lagen skärps och betänketiden förlängs?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:713 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Tuve Skånberg har frågat mig om jag kommer att verka för att bestämmelserna om äktenskapsskillnad skärps och betänketiden förlängs.
Utgångspunkten är att en makes önskan om äktenskapsskillnad skall respekteras. Samtidigt kräver barnens intresse att risken för förhastade beslut så långt möjligt undanröjs. För att motverka oöverlagda beslut föreskriver därför lagen att makarna har rätt till äktenskapsskillnad först efter sex månaders betänketid i de fall någon av makarna varaktigt bor tillsammans med och har vårdnaden om eget barn som är under 16 år.
Enligt min mening är sex månader en väl avvägd betänketid för att motverka förhastade beslut och t.ex. ge makarna möjlighet till familjerådgivning. Jag har svårt att tro att man skulle komma åt de problem som Tuve Skånberg tar upp i frågan genom att förlänga betänketiden.
Mitt svar på Tuve Skånbergs fråga är alltså att jag inte avser att verka för en skärpning av bestämmelserna om äktenskapsskillnad och en förlängning av betänketiden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.