Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

besparingar inom kriminalvården

Skriftlig fråga 2004/05:1168 av Sjösten, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-08
Inlämnad
2005-03-08
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 mars

Fråga 2004/05:1168

 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om besparingar inom kriminalvården

Regeringen har lagt ett kraftigt sparbeting på kriminalvården. Under de närmaste åren ska en halv miljard kronor sparas. Det sker trots ett stort behov av förbättringar av både anstalternas säkerhet och vården. Rent konkret innebär neddragningarna att personalen kommer att minska runtom i landet. I Göteborg till exempel drabbas häktet av en minskning på 25 tjänster och personalen på Skogomeanstalten oroas av att vårduppdraget inte ska kunna genomföras i tillräcklig omfattning.

Kriminalvården behöver stärkas på flera områden, det visar förra sommarens rymningar om inte annat. Trots det tvingas kriminalvården till neddragningar runtom i hela landet, neddragningar som riskerar kvaliteten på både vården och säkerheten.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att utveckla och stärka kriminalvården så att sparbetinget inte påverkar verksamheten negativt?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1168 besvarad av Thomas Bodström

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1168 om besparingar inom kriminalvården

Justitieminister Thomas Bodström

Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utveckla och stärka kriminalvården så att sparbetinget inte påverkar verksamheten negativt.

Som jag nyligen i ett frågesvar till Cecilia Magnusson (m) påtalat har regeringen aviserat att kriminalvårdens anslag ska höjas med 1 miljard kronor fram till 2007. Till skillnad från vad Ulf Sjösten gör gällande är det alltså inte fråga om sparbeting utan om kraftiga resursförstärkningar. För att de höjda anslagen ska göra största möjliga nytta är det viktigt att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Därför bejakar regeringen det effektiviseringsprogram som kriminalvården själv beslutat och som nu genomförs. I detta arbete ingår bland annat att hitta effektivare arbetsformer. Kriminalvården har nyligen redovisat hur personalresurserna kan användas effektivare. Av redovisningen framgår att betydande effektiviseringar kan göras utan att säkerhet, rättssäkerhet eller programverksamhet eftersätts.

Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad viktiga åtgärder på kriminalvårdens område, däribland en satsning på utökade frigivningsförberedelser. Riksdagen har nyligen beslutat om en utökning av denna försöksverksamhet från och med den 1 april i år, med bland annat utökade möjligheter till utslussning genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Regeringen har tidigare, inom ramen för sin narkotikapolitiska handlingsplan 2002 avsatt 100 miljoner kronor under en treårsperiod för en särskild narkotikasatsning inom kriminalvården. Då denna satsning visat sig vara framgångsrik har regeringen nu avsatt ytterligare 120 miljoner kronor under åren 2005@2007 för att satsningen ska fortsätta.

Med de stora resurstillskott som regeringen föreslagit, parallellt med de effektiviseringar som kriminalvården själv genomför, är förutsättningarna goda för att kriminalvården även fortsättningsvis ska kunna bedriva en verksamhet präglad av en god omvårdnad och ett framgångsrikt frigivningsförberedande arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.