besöksvisum
Skriftlig fråga 2002/03:638 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-07
- Inlämnad
- 2003-03-07
- Besvarad
- 2003-03-12
- Besvarad
- 2003-03-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 mars
Fråga 2002/03:638
av Yilmaz Kerimo (s) till statsrådet Jan O Karlsson om besöksvisumI Sverige bor och lever många människor som har sina rötter i en annan del av världen. Många av dessa har släktingar, bekanta och vänner kvar i sina hemländer. Det är viktigt att kontakten med familjen, släkt och vänner kan upprätthållas.
Många som söker visering för besök får dock ofta avslag. Detta för att en del efter besöket inte har återvänt till sina hemländer utan stannat i Sverige eller att deras anhöriga tidigare ansökt om UAT (uppehåll- och arbetstillstånd) vid ett tidigare tillfälle. De som har sökt UAT bör få besöksvisum om de nu övertygar om att de återvänder till hemlandet efter besöket.
Enligt de många telefonsamtal som jag får från turkiska och syriska medborgare är det omöjligt för någon att kunna få besöksvisum om de för kanske fem år sedan sökt om UAT, trots att de nu garanterar återvändandet. Ett annat problem är att de som är kvar i sina hemländer, oftast äldre släktingar och kanske analfabeter, inte kan fylla i ansökningarna på engelska.
Min fråga till ministern är:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att människor som har för avsikt att hälsa på sina släktingar och bekanta ska kunna få besöksvisum?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:638 besvarad av Jan O Karlsson
den 14 mars
Svar på fråga 2002/03:638 om besöksvisum
Statsrådet Jan O Karlsson
Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att människor som har för avsikt att hälsa på sina släktingar och bekanta ska kunna få besöksvisum. Yilmaz Kerimo påpekar att det i Sverige bor och lever många människor, som har sina rötter i en annan del av världen och som har släktingar, bekanta och vänner kvar i sina hemländer, men många som söker visering för besök får dock ofta avslag.
Låt mig inledningsvis klargöra att viseringspolitiken inom ramen för den reglerade invandringen har som mål att medge så stor rörelsefrihet över gränserna som möjligt. Det gäller i fråga om såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella förbindelser. Ett led i dessa kontakter är naturligtvis att medge besök i Sverige.
Det är Migrationsverket eller, efter verkets bemyndigande, svensk utlandsmyndighet, som beslutar om visering ska beviljas. Vidare är det verkets styrelse som beslutar om bland annat riktlinjer för viseringspraxis. Den generella praxis som verket tillämpar i viseringsärenden innebär att visering normalt beviljas för exempelvis föräldrar, barn och syskon.
Migrationsverket har dock en rad omständigheter att ta hänsyn till vid fastställande av viseringspraxis för ett land. Verket har till exempel en mer restriktiv bedömning för medborgare från länder där risken är stor att personerna väljer att stanna i Sverige samt där återtagande av personer som inte erhållit uppehållstillstånd möter problem. En viseringsansökan ska dock inte bifallas om det framkommit uppgifter om att syftet med ansökan egentligen är bosättning i Sverige. Det är i princip sökanden själv som ska göra det troligt att syftet med resan är ett besök och inget annat.
Det faktum att svenska myndigheter beviljar ca 85 % av de 170 000 viseringsärenden som avgörs varje år, visar enligt min uppfattning att målen med viseringspolitiken upprätthålls. Sverige avser att även fortsättningsvis ha en viseringspolitik som medger ett naturligt och öppet besöksutbyte med andra länder. Sverige kommer även inom ramen för viseringsarbetet i EU att verka för att fler länder beviljas viseringsfrihet så fort de lever upp till grundläggande migrationspolitiska krav och också återtar sina egna medborgare som inte fått uppehållstillstånd i annat land.
Mot bakrund av vad som ovan sagts avser jag inte föreslå att regeringen vidtar några åtgärder med anledning av Yilmaz Kerimos fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.