besöksvisum
Skriftlig fråga 2000/01:1656 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-06
- Besvarad
- 2001-09-14
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 september
Fråga 2000/01:1656
av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om besöksvisumMänniskor som lever i Sverige med permanent uppehållstillstånd och kanske rentav svenskt medborgarskap borde ha rätt att kunna få besök av sina närmaste anhöriga i sitt nya hemland. I dag tvingas många nya svenskar uppleva hur Migrationsverket regelmässigt avslår ansökningar om besöksvisum för anhöriga från vissa länder, enbart därför att man inte kan utesluta att någon skulle vilja stanna kvar i Sverige efter inresa.
Det finns anledning att tro att den förda viseringspolitiken är rent kontraproduktiv. Om den normala viseringspolitiken för släktbesök gjordes enklare, snabbare och mer generös, skulle många anhöriga, inte minst åldriga föräldrar, inte se sig nödsakade att söka uppehållstillstånd i Sverige. De skulle i stället regelbundet kunna besöka sina anhöriga i deras nya hemland.
I en informationsrapport tidigare i år påtalade Riksdagens revisorer att Migrationsverket fattar beslut grundade på bristfällig statistik, att migrationspolitiken brister i konsekvens, och att regeringens roll i viseringspolitiken bör övervägas.
Vilka åtgärder ämnar migrationsministern vidta för att göra svensk besöksviseringspolitik humanare och mer ändamålsenlig?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1656 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 13 september
Svar på fråga 2000/01:1656 om besöksvisum
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Johan Pehrson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att göra svensk besöksviseringspolitik humanare och mer ändamålsenlig.
Som Johan Pehrson väl känner till ska den parlamentariska kommitté som gör en översyn över utlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring, Anhörigkommittén, även beakta möjligheten för äldre anhöriga att hålla kontakt med anhöriga i Sverige genom visering och uppehållstillstånd för besök.
Viseringspolitiken har som mål att utgöra ett stöd för att upprätthålla den reglerade invandringen och samtidigt skapa så stor frihet som möjligt för rörelser över gränserna. Det gäller i fråga om såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella förbindelser. Ett led i dessa kontakter är naturligtvis att medge besök i Sverige. I linje med dessa mål har Sverige en i grunden generös viseringspolitik. Detta visas främst genom att svenska myndigheter beviljar närmare 230 000 ansökningar av de ungefär 250 000 viseringsärenden som avgörs varje år. Av alla viseringssökande beviljas alltså närmare 90 % visering.
Samtidigt är det av migrationspolitiska skäl fortfarande nödvändigt att upprätthålla kravet på visering i förhållande till ett stort antal länder.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att det enligt instruktionen för Migrationsverket ankommer på verkets styrelse att besluta bl.a. om riktlinjer för beslut i ärenden om visering. Den generella praxis Migrationsverket tillämpar i viseringsärenden ger vid handen att visering normalt beviljas för exempelvis besök av föräldrar, barn och syskon. Jag vill även klargöra att Migrationsverket tillämpar den praxis som styrelsen fastställt samtidigt som varje enskilt ärende till sist avgörs på grund av en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet. En viseringsansökan ska dock inte bifallas om det framkommit uppgifter om att syftet med ansökan egentligen är bosättning i Sverige. Migrationsverket ska således göra en bedömning av om det finns risk för att den sökande, på grund av personliga eller andra förhållanden, inte återvänder till hemlandet.
Som svar på Johan Pehrsons direkta fråga vill jag avslutningsvis upprepa att en parlamentarisk kommitté gör en översyn av utlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring. Denna översyn omfattar även viseringspolitiken i den del det gäller möjlighet att besöka anhöriga i Sverige. Kommittén ska lämna sitt delbetänkande i denna del senast den 31 januari 2002.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.