beslutsprocessen vid förvaring av det svenska kärnavfallet

Skriftlig fråga 1999/2000:664 av Beijer, Lennart (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-08
Anmäld
2000-03-14
Besvarad
2000-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 mars

Fråga 1999/2000:664

av Lennart Beijer (v) till miljöminister Kjell Larsson om beslutsprocessen vid förvaring av det svenska kärnavfallet

I januari fattade regeringen beslut om SKB:s forskningsprogram. Programmet liksom regeringens syn på detsamma, har stor betydelse i en för hela nationen viktig fråga. I synnerhet är detta viktigt för de förstudiekommuner som aktivt deltar i arbetet med att få fram ett bra underlag för kommande beslut om hur och var en långsiktigt säker förvaring ska ske av det svenska kärnavfallet. Regeringens beslut om SKB:s program ger inte ett entydigt utsagt stöd för den pågående lokaliseringsprocessen.

I början av februari 2000 skickade emellertid miljöministern ett brev till aktionsgruppen Rädda Kynnefjäll, med en försäkran om att Kynnefjäll inte kommer att bli aktuellt för kommande slutförvaring av kärnavfall. Ett utmärkt och tydligt besked. I brevet skriver miljöministern också följande: SKB gör för närvarande förstudier i sex kommuner och kommer på basis av dessa resultat att hos riksdagen begära tillstånd att göra detaljstudier i två av dem. 2007 kommer riksdagen att ta ställning till vilken av de två som blir platsen för slutförvar av kärnbränsle. Den av ministern beskrivna processen och tidsplanen har inte redovisats för de aktuella förstudiekommunerna eller andra aktörer i kärnavfallsprogrammet. Regeringen har ett speciellt ansvar för att det ska bli en tydlig och bra beslutsprocess. Det är också viktigt att den ansvarige ministern har en dialog med de lokalt folkvalda och andra som engagerar sig i denna fråga.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöministern följande:

Hur ser regeringens tidsplan vad gäller beslutsprocessen och lokaliseringsarbetet ut?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:664 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 15 mars

Svar på fråga 1999/2000:664 om beslutsprocessen vid förvaring av det svenska kärnavfallet

Miljöminister Kjell Larsson

Lennart Beijer har frågat mig om regeringens tidsplan vad gäller beslutsprocessen och lokaliseringsarbetet.

Enligt lagen om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) har den som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet det fulla ansvaret för en säker hantering och slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Ägarna av kärnkraftsreaktorerna har bildat ett gemensamt bolag, Svensk Kärnbränslehantering AB, som på ägarnas uppdrag fullgör de lagstadgade skyldigheterna. Bolaget redovisar vart tredje år ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram (FUD) för hantering av det använda kärnbränslet och kärnavfallet.

I programmet ingår en tidsplan för det förberedande arbetet inför Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om att någonstans i landet anlägga ett slutförvar för använt kärnbränsle m.m. I förberedelserna för en ansökan ingår att utföra mellan fem och tio förstudier (pågår för närvarande), därefter minst två platsundersökningar (ska pågå i fyra till åtta år) och slutligen en detaljundersökning (kommer att pågå i sex till tio år). Svensk Kärnbränslehantering AB har som mål utifrån det nu pågående arbetet att kunna välja ut minst två platser för platsundersökningar kring årsskiftet 2000/2001. De berörda kommunerna ska få tillfälle att ta ställning till Svensk Kärnbränslehantering AB:s val under andra halvåret 2001 och platsundersökningarna ska kunna påbörjas i början av år 2002.

Vad jag refererade till i brevet till aktionsgruppen Rädda Kynnefjäll var Svensk Kärnbränslehantering AB:s egen tidsplan, inte regeringens. Regeringen utgår från att bolaget tillsammans med de berörda kommunerna arbetar efter tidsplaner som de finner ändamålsenliga. Det ankommer med andra ord inte på regeringen att utforma tidsplanen för detta arbete.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.