Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

beslutsordningen för EU:s strukturfonder

Skriftlig fråga 1999/2000:526 av Hansson, Agne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-10
Anmäld
2000-02-15
Besvarad
2000-02-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 februari

Fråga 1999/2000:526

 av Agne Hansson (c) till näringsminister Björn Rosengren om beslutsordningen för EU:s strukturfonder

EU:s strukturfonder står för en viktig del av det regionala utvecklingsarbetet. Det är viktigt att strukturfondsmedlen hanteras smidigt och att de får en lokal förankring i arbetet för regional utveckling. Det är också naturligt att koppla administration och beslutsorganisationen av stöden nära till arbetet med de regionala tillväxtavtalen. En försening av stöden och otillräckliga resurser för en svensk medfinansiering, liksom krångliga beslutsvägar gör att det regionala utvecklingsarbetet tappar i intensitet och effektivitet. För närvarande ligger ansvaret för besluten hos de organ som är skilda från ansvaret med tillväxtavtalen. Det gäller inte minst i de län som bedriver försök med ökat regionalt självstyre. Där står de regionala självstyrelseorganen för utvecklingsarbetet, medan den statliga länsstyrelsen håller i EU-pengarna. Mot den bakgrunden vill jag fråga näringsministern:

Vilka åtgärder avser näringsministern vidtaga för att nå ökad samordning mellan beslut om EU-stöd och utvecklingsarbete och bättre effektivitet i det regionala utvecklingsarbetet med EU:s strukturfonder?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:526 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 16 februari

Svar på fråga 1999/2000:526 om beslutsordningen för EU:s strukturfonder

Näringsminister Björn Rosengren

Agne Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att nå en ökad samordning mellan beslut om EU-stöd och utvecklingsarbete och bättre effektivitet i det regionala utvecklingsarbetet med EG:s strukturfonder.

Bakgrunden till frågan är att strukturfonderna står för en viktig del av det regionala utvecklingsarbetet. Vidare anser Agne Hansson att det är viktigt att strukturfondsmedlen hanteras smidigt och att de får en lokal förankring i arbetet med regional utveckling. För närvarande ligger ansvaret för besluten hos de organ som är skilda från ansvaret med tillväxtavtalen. Det gäller inte minst i de län som bedriver försök med ökat regionalt självstyre. Där står de regionala självstyrelseorganen för utvecklingsarbetet, medan den statliga länsstyrelsen håller i EG-pengarna.

För den nya programperioden har regeringen förhandlat fram ett ökat återflöde från EG:s strukturfonder som möjliggör åtgärder i storleksordningen 2,8 miljarder kronor per år under sju år. Det är resurser som är till för att öka tillväxten och sysselsättningen. De är därmed viktiga komplement till den nationella regionalpolitiken.

EG:s strukturfonder innebär inte bara ytterligare medel för regional utveckling utan också ett sätt att arbeta i program och partnerskap. Arbetet med de regionala tillväxtavtalen sker också med dessa grundförutsättningar.

Överenskommelsen förra året mellan medlemsstaterna i EU om insatser under den nya strukturfondsperioden innebär en koncentration och förenkling av strukturpolitiken. Det beslut som regeringen nu har fattat om en ny organisation för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen utgår från det regelverk som ligger till grund för denna programperiod. Det innebär färre antal program än tidigare och administrativt sett större regioner på flerlänsnivå.

Den nya organisationen innebär ett tydligare besluts- och ansvarsförhållande mellan de organ som medverkar i genomförandet. Vissa länsstyrelser inom mål 1-områdena har redan utsetts till förvaltningsmyndigheter medan andra länsstyrelser inom mål 2-områdena senare kommer att utses till förvaltningsmyndigheter. Förvaltningsmyndigheten ska ansvara för genomförandet av respektive strukturfondsprogram och svara för utbetalningar av EG-medel. Genom den nya organisationen uppnås inte bara en önskvärd decentralisering utan också att den s.k. överprövningen av regionernas beslut från de centrala verken försvinner.

Vid respektive förvaltningsmyndighet kommer en strukturfondsdelegation att inrättas som på programnivå ska fatta beslut om stöd från EG:s strukturfonder. I strukturfondsdelegationen kommer företrädare från länsstyrelser/självstyrelseorgan, länsarbetsnämnder, landsting och kommuner i de berörda länen att ingå. Genom att projektansökningar ska lämnas in och beredas vid länsvisa beredningssekretariat kommer också närheten till tillväxtavtalens partnerskap att finnas kvar. Det innebär att regionerna kan fortsätta det egna arbetet med regional utveckling och samordning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.