Beslutsfattande på området rättsliga och inrikes frågor
Skriftlig fråga 2006/07:322 av Olsson, Lena (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-12-08
- Inlämnad
- 2006-12-08
- Besvarad
- 2006-12-13
- Svar anmält
- 2006-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 december
Fråga
2006/07:322 Beslutsfattande på området rättsliga och inrikes frågor
av Lena Olsson (v)
till statsrådet Cecilia Malmström (fp)
Inom EU:s pelarstruktur är rättsliga och inrikes frågor placerade i den tredje pelaren. Detta innebär att beslutsfattandet är mellanstatligt, det krävs att representanter för samtliga regeringar är överens för att ett förslag ska gå igenom. De svenska ministrar som är aktuella är justitieministern och migrationsministern. Europaparlamentet saknar inflytande.
EU:s justitie- och migrationsministrar utvärderar just nu det så kallade Haagprogrammet, ett övergripande program för arbetet på området. Många talar om att det behövs ett förenklat beslutsförfarande, med vilket man menar mer överstatlighet så att länder som opponerar sig kan köras över lättare. Det finns nämligen en möjlighet att frångå principen om enhällighet i ministerrådet om alla länder är överens om detta, det som i EU-sammanhang kallas för en passerell. Detta är att försöka smyga igenom en stor del av den nedröstade EU-konstitutionen. Frågan ska diskuteras vidare på Europeiska rådets kommande toppmöte.
Det vore av värde att få veta hur den svenska regeringen ställer sig till möjligheten att förändra reglerna för beslutsfattande i detta sammanhang.
Min fråga till statsrådet Cecilia Malmström är:
Avser statsrådet att ta initiativ till att förändra reglerna för beslutsfattande på området rättsliga och inrikes frågor?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:322 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2006/07:322 Beslutsfattande på området rättsliga och inrikes frågor
Justitieminister Beatrice Ask
Lena Olsson har frågat statsrådet Cecilia Malmström om regeringen har för avsikt att ta initiativ för att förändra reglerna för beslutsfattandet på området rättsliga och inrikes frågor. Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är en allmän uppfattning bland EU:s medlemsstater att det finns ett behov av att reformera beslutsfattandet på den del av det rättsliga och inrikes samarbetet som ligger inom det mellanstatliga tredjepelarområdet och som handlar om straffrätt och polissamarbete. Även regeringen är av den meningen. Det nuvarande kravet på full enighet i beslutsfattandet leder till utdragna förhandlingar som alltför ofta resulterar i urvattnade kompromisser med ett begränsat mervärde. Detta problem var en av anledningarna till överenskommelsen mellan medlemsstaterna om det konstitutionella fördraget.
Under det finska ordförandeskapet har rådet för rättsliga och inrikes frågor diskuterat beslutsfattandet på tredjepelarområdet inom ramen för en halvtidsutvärdering av EU:s femåriga arbetsprogram för det rättsliga och inrikes samarbetet, det så kallade Haagprogrammet. Man har bland annat diskuterat den möjlighet som finns i artikel 42 i EU-fördraget om att medlemsstaterna genom enhälligt beslut bland annat kan gå över till omröstning med kvalificerad majoritet och medbeslutande med Europaparlamentet i rättsliga och inrikes frågor (det franska ordet ”passerelle” används ofta för att beskriva innebörden av artikel 42). Det råder emellertid oenighet bland medlemsstaterna om värdet av att använda sig av artikel 42.
Regeringen anser att frågan om hur det rättsliga och inrikes samarbetet ska utvecklas i första hand bör diskuteras inom ramen för övervägandena om vad som ska ske med det konstitutionella fördraget. I detta finns ett komplett och välavvägt ramverk för hur det rättsliga och inrikes samarbetet bör bedrivas i framtiden och vilka regler för beslutsfattandet som ska gälla.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.