beskattningen av skolornas undervisningssprit
Skriftlig fråga 1997/98:939 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-07-15
- Anmäld
- 1998-07-20
- Besvarad
- 1998-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 juli
I många av landets skolor används spriten etanol i bl.a. kemiundervisningen. När högskolor och universitet köper undervisningssprit sker detta skattefritt, enligt uppgift med hänvisning till att det bedrivs forskning vid dessa lärosäten. När gymnasieskolor köper samma undervisningssprit beläggs dock denna med skatt, varför priset skenar i väg. Samma skattesats som för drickbar sprit utgår vid dessa skolors inköp.
För Lindeskolan i Lindesberg innebär detta att priset på undervisningsspriten ökat från ca 20 till ca 700 kr per liter sedan skatten tillkom. Den totala kostnaden för undervisningsspriten har därmed växt från ca 200 till runt 7 000 kr. När skolan sökt prövning av gymnasieskolors rätt att köpa undervisningssprit på villkor liknande universitets och högskolors har bl.a. länsrätten anfört att det saknas lagtext i frågan och avslagit skolans begäran.
Det förefaller svårförståeligt att undervisning vid gymnasium och högskolor skall behandlas så olika i detta fall.
Vad avser skatteministern göra för att åstadkomma lika behandling i skattehänseende av samtliga skolors inköp av undervisningssprit?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:939 besvarad av , ()
- Statsrådet Thomas Östros
den 14 augusti
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att åstadkomma lika behandling i skattehänseende av samtliga skolors inköp av undervisningssprit.
Enligt gällande EU-regler på alkoholskatteområdet är även s.k. teknisk sprit skattepliktig men medlemsländerna skall, respektive får, i vissa angivna fall undanta sådan sprit från beskattning. Ett medlemsland får t.ex. undanta sprit som används för vetenskapligt ändamål från beskattning. Reglerna gäller sedan medlemskapet i EU 1995 även för Sverige och har införts i den svenska alkoholskattelagen.
Hur begreppet "vetenskapligt ändamål" skall tolkas framgår inte av EU-reglerna. Detta innebär att det slutligen är EG-domstolen som kan slå fast vad som skall avses med detta begrepp. I den svenska lagstiftningen finns inte heller någon definition av begreppet. Enligt Riksskatteverkets mening går gränsen för vad som kan anses vara vetenskapligt ändamål i undervisningsverksamhet vid högskola/universitet. Såvitt jag känner till finns ännu ingen lagakraftvunnen dom på detta område.
Jag har förståelse för att det kan innebära problem för vissa skolor att betala ett högre pris för undervisningsspriten än vad man tidigare gjort.
Jag är därför beredd att titta närmare på om det är möjligt och lämpligt att vidta några ändringar i den svenska lagstiftningen på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.