Beskattningen av olika typer av energilagring

Skriftlig fråga 2023/24:324 av Rickard Nordin (C)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Lagring av energi är en viktig del i framtidens el- och energisystem. Det kan handla om kortsiktig lagring i form av batterier, längre lagring som pumpkraft eller värmelagring i form av kraftvärmens möjlighet att lagra värme för att vid speciella tidpunkter fokusera mer på elproduktion. Alla delar har viktiga tillämpningar och minskar sårbarheten i systemet som helhet. Trots det är regelverken, inte minst kring beskattning, otydliga.

Ett batterilager som laddar el från nätet för att sedan vid en given tidpunkt föra tillbaka elen på nätet exempelvis i form av en systemtjänst kan i efterhand få skatteavdrag för den el som förs tillbaka. Det är dock krångligt och behöver göras i efterhand.

Mer oklart är det för den som sysslar med pumpkraft. Det går åt el för att föra upp vattnet till den överliggande reservoaren, men det är oklart om elskatten återbetalas när el sedan återförs systemet genom att vattnet får falla ned genom turbinerna igen.

Samma oklarhet finns också för ett kraftvärmeverk som vid lågt elpris nyttjar värmepumpar för att fylla ett värmelager, för att sedan vid högt elpris eller ansträngt system prioritera elproduktion och således bidra tillbaka till nätet.

Det vore önskvärt om tydligheten ökade och lagringens systemnytta tas till vara. Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är därför:

Kan ministern redogöra för hur typexemplen ovan ska tolkas, och har ministern och regeringen någon ambition att förenkla dessa regelverk så att lagringens potential tas till vara?