Beskattningen av lätta lastbilar

Skriftlig fråga 2020/21:531 av Thomas Morell (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-17
Överlämnad
2020-11-18
Anmäld
2020-11-19
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen planerar förändringar i det så kallade bonus–malus-systemet, och syftet sägs vara att styra över till klimatsmarta fordon. Jag kan förstå ambitionen att minska utsläppen och därmed minska bilarnas klimatpåverkan. Dock kan man konstatera att regeringens agerande i mångt och mycket blir kontraproduktivt och den förväntade effekten uteblir, eller i vart fall försenas avsevärt.

Ett lysande exempel på fordonsskattens negativa inverkan på miljöförbättrande åtgärder är fordonsskatten på lätta lastbilar. Här slår skatten mot mindre företag där fordonet är en viktig del i företagets verksamhet. Med en årlig skatt på 30 000 kronor blir kostnaden svår att bära för de flesta företag, eftersom det är näst intill omöjligt föra den kostnaden vidare till kunden. Det får som konsekvens att företagen använder en äldre bil längre än vad som är försvarbart ur miljö- och säkerhetssynpunkt. I värsta fall kan det också innebära att företaget läggs ned då det inte går att klara ekonomin.

Lätta lastbilar är nästan undantagslöst fordon som används som budbilar, varubilar, av vvs-firmor, glasmästare eller liknande. Skattesystemet tar ingen hänsyn till om en elbil över huvud taget är ett alternativ för företaget. Finns fordonstypen ens att få som bonusbil? Är laddinfrastrukturen utbyggd så att en elbil kan vara ett alternativ? I de allra flesta fall finns inget alternativ för företagen utan de erbjuds ofta ett så kallat malusfordon.

De lätta lastbilarna är en viktig del i de små företagens verksamhet, och det vore rimligt att beskattningen tar hänsyn till företagens möjlighet att köpa ett så kallat miljöfordon. Trots allt är det bättre om företagen kan köpa moderna bilar med låga utsläpp än att de kör vidare med äldre fordon som har avsevärt sämre miljöprestanda. Fram till dess att marknaden kan erbjuda både fordon och laddinfrastruktur bör beskattningen läggas på tidigare beskattningsnivå, cirka 6 000 kronor.

Skatten enligt nuvarande bonus–malus-system på lätta lastbilar blir därför kontraproduktiv och innebär att äldre och ur miljösynpunkt sämre fordon nyttjas längre. Dessutom riskerar det också att mindre företag slås ut, en utveckling som är ytterst oroande, speciellt på landsbygden.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför:

 

Avser ministern att se över bonus–malus-systemet på ett sådant sätt att de lätta lastbilarna beskattas utifrån tidigare nivå?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:531 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på fråga 2020/21:531 av Thomas Morell (SD)
Beskattningen av lätta lastbilar

Thomas Morell har frågat mig om jag avser att se över bonus–malus-systemet på ett sådant sätt att de lätta lastbilarna beskattas utifrån tidigare nivå.

Riksdagen har lagt fast att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. För att nå målet behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas. Bonus–malus-systemet är ett kompletterande styrmedel som syftar till att öka andelen miljöanpassade lätta fordon i nybilsförsäljningen. Beskattningen baseras på fordonets utsläpp av koldioxid till atmosfären. Nyproducerade fordon med inga eller låga koldioxidutsläpp belönas därför med bonus vid inköpstillfället medan nyproducerade fordon med höga koldioxidutsläpp får förhöjd fordonskatt under de första tre åren i trafik.

Systemet innebär en starkare styrning mot minskade utsläpp av koldioxid från lätta fordon jämfört med tidigare fordonsbeskattning.

Stockholm den 25 november 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.