Beskattning av styrelsearvoden

Skriftlig fråga 2019/20:685 av Lars Hjälmered (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Jag, och flera andra, har tidigare ställt frågor till finansministern angående beskattning av styrelsearvoden. Den 20 juni 2017 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen i en dom att styrelsearvoden inte längre ska anses utgöra näringsverksamhet utan i stället ska betraktas som inkomst av tjänst. Det är ett avsteg från Skatteverkets tidigare ställningstagande, som anger att arbete som styrelseledamot ska kunna utgöra näringsverksamhet.

Förändringen i rättspraxis är problematisk i flera hänseenden. Ett krav på beskattning som inkomst av tjänst riskerar att medföra att bolag drar sig för att anlita extern kompetens på grund av byråkrati och regelkrångel vad gäller ersättningen. Att ersättning för tjänst utgår försvårar även för personer med flera uppdrag att åtnjuta fullgott socialförsäkringsskydd genom att kunna bygga upp en egen anställning.

Den 16 december fastslog Högsta förvaltningsdomstolen i plenum, det vill säga där alla domstolens ledamöter ingår, att det saknas skäl att avvika från domstolens praxis i fråga om beskattning av styrelsearvoden, som innebär att ett styrelsearvode som har betalats till en styrelseledamots bolag ska beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.

Med anledning av det ovanstående vill jag därför ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:

Avser finansministern att vidta några åtgärder för att ändra lagstiftningen så att styrelsearvoden inte ska beskattas som inkomst av tjänst?