Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

beskattning av idrottsmäns resor

Skriftlig fråga 1999/2000:610 av Beijer, Lennart (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-23
Besvarad
2000-03-02
Anmäld
2000-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 februari

Fråga 1999/2000:610

 av Lennart Beijer (v) till statsrådet Ulrica Messing om beskattning av idrottsmäns resor

Skattereglerna för idrottsföreningar är otidsenliga. I dagsläget tvingas i princip alla idrottsföreningar att bryta mot lagen eller rättare sagt chansa på att de inte blir föremål för revision. Problemet är följande: En idrottsförening som ersätter spelare, som använder den egna bilen till tävling och träning, med t.ex. 10 kr per mil, måste enligt nuvarande regler deklarera denna ersättning som utbetald lön och den spelare som får ersättningen ska deklarera ersättningen som inkomst. Om samma idrottsman i stället för träning åker med bilen till styrelsemöte, kan han skattefritt ta emot ersättning upp till 15 kr per mil.

Dessa regler motverkar samhällets intresse att skapa god ungdomsverksamhet och försvårar för främst mindre idrottsföreningar på landsbygden. De otidsenliga skattereglerna motverkar samhällets acceptans för skattesystemet och demoraliserar i detta fallet folkrörelsearbetet.

Jag vill fråga idrottsministern om regeringen är medveten om denna situation och vilka åtgärder som planeras.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:610 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 1 mars

Svar på fråga 1999/2000:610 om beskattning av idrottsmäns resor

Finansminister Bosse Ringholm

Lennart Beijer har frågat idrottsministern Ulrika Messing om regeringen är medveten om innebörden av reglerna för beskattning av idrottsmäns ersättningar för resor och jämfört dessa med hur styrelseledamöters ersättningar för resor till och från styrelsemöten beskattas. Lennart Beijer har frågat vilka åtgärder som planeras.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Enligt nuvarande skatteregler ska som inkomst av tjänst räknas lön, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. Dessa regler är generella och gäller för alla skattskyldiga som har inkomst av tjänst. Som skattepliktig inkomst räknas därför både de ersättningar för resekostnader som en idrottsutövare får i samband med träning och tävling och de kostnadsersättningar som styrelseledamöter får för att delta i styrelsemöten.

När idrottsföreningen utger ersättning för idrottsutövarens resekostnader kan denne ha rätt till avdrag för motsvarande kostnader.

Avdrag för kostnader för resor i samband med träning på ordinarie träningsplats och tävlingar på hemmaplan medges i enlighet med vad som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats. Vissa begränsningar i avdragsrätten finns. En sådan är att kostnader får dras av bara till den del de under ett beskattningsår sammanlagt överstiger 7 000 kr. Detta innebär att idrottsutövaren inte alltid får avdrag för sina faktiska kostnader i samband med träning och tävling på hemmaplan eftersom denne då inte kan göra beloppsmässigt motsvarande avdrag. Denna regel om begränsad avdragsrätt för arbetsresor infördes 1993 (taxeringsåret 1994) och ersatte det tidigare schablonavdraget. Avsikten var att minska det betydande skattebortfall som schablonavdraget medförde och samtidigt behålla möjligheten för stora grupper skattskyldiga att använda en förenklad självdeklaration.

Avdrag för resor i tjänsten, t.ex. i samband med matcher och andra tävlingar på bortaplan medges för den faktiska kostnaden. Görs resan med egen bil medges avdrag med 15 kr per mil. Denna avdragsrätt för kostnader i tjänsten omfattas inte av någon beloppsmässig begränsning utan dessa kostnader är avdragsgilla i sin helhet.

Enligt rättspraxis (RÅ 1987 ref. 64) ska styrelseledamöters kostnader för resor till och från styrelsemöten bedömas som kostnader för resor i tjänsten. Skälet är att styrelseledamöternas bostad anses vara tjänsteställe på grund av att de anses utföra huvuddelen av arbetet i bostaden.

Av det anförda framgår att såväl idrottsutövares som styrelseledamöters kostnadsersättningar är skattepliktiga. Skillnaden i beskattning beror på att idrottsutövares resor i samband med träning och tävling på hemmaplan likställs med arbetstagares resor mellan bostaden och arbetsplatsen. När det gäller rätten till avdrag för resor i tjänsten görs ingen skillnad mellan idrottsutövare och styrelseledamöter.

Inskränkning i avdragsrätten för kostnader för arbetsresor motiveras bl.a. av att de har karaktären av privata levnadskostnader. Kostnaden föranleds ju av att idrottsutövaren är bosatt på visst avstånd från den ordinarie tränings- eller tävlingsplatsen på hemmaplan. Avdragsbegränsningen motiveras även av statsfinansiella skäl och förenklingsskäl.

Enligt min mening bör denna skillnad i avdragsrätt för arbetsresor och tjänsteresor upprätthållas. Mot bakgrund härav avser jag inte att vidta några åtgärder för att ändra dessa regler.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.