beskattning av allmän byggnad

Skriftlig fråga 2001/02:700 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-08
Anmäld
2002-02-12
Besvarad
2002-02-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga 2001/02:700

av Margareta Cederfelt (m) till finansminister Bosse Ringholm om beskattning av allmän byggnad

Enligt 2 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen indelas byggnader i byggnadstyper och allmän byggnad har en egen definition.

"Byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet".

Detta leder till att ingen fastighetsskatt utgår för byggnaderna. Bland de skattebefriade byggnaderna kan nämnas Rosenbad, Sagerska palatset och Riksdagshuset. Eftersom ingen skatt betalas behöver heller ingen avsättning göras för skatten i driftbudgeten av byggnaden. Alla andra fastighetsägare i Stockholm har drabbats av höjd fastighetsskatt, men inte staten.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till finansminister Bosse Ringholm:

Avser finansministern att vidta åtgärder för att ändra fastighetstaxeringslagen så att staten drabbas av samma kostnader vid höjning av fastighetsskatt som alla andra fastighetsägare?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:700 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 13 februari

Svar på fråga 2001/02:700 om beskattning av allmän byggnad

Finansminister Bosse Ringholm

Margareta Cederfelt har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra fastighetstaxeringslagen så att staten drabbas av samma kostnader vid höjning av fastighetsskatt som alla andra fastighetsägare.

Frågan är ställd mot bakgrund av att de byggnader som enligt fastighetstaxeringslagen är klassade som allmänna byggnader inte är skattepliktiga till fastighetsskatt. Som exempel på allmänna byggnader nämner Margareta Cederfelt Rosenbad, Sagerska palatset och Riksdagen.

Med allmän byggnad avses enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad ska inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet.

Fastighetstaxeringsutredningen har i sitt betänkande Fastighetstaxering @ precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10) föreslagit att begreppet allmän byggnad utmönstras ur fastighetstaxeringslagen. Detta skulle bl.a. medföra att skattefriheten för statliga och kommunala förvaltningsbyggnader upphör. Riksdagshuset, Kungliga Slottet och Drottningholms slott ska dock enligt förslaget indelas som kulturbyggnader och därmed även fortsättningsvis vara skattefria. Flera av de fastigheter som är indelade som allmänna byggnader är redan i dag specialbyggnader på annan grund, t.ex. kulturbyggnader eller skolbyggnader, och därmed skattefria.

Ur skattesynpunkt skulle en ändring av det slag som Fastighetstaxeringsutredningen föreslagit innebära att basen för fastighetsskatten vidgas till att omfatta de byggnader som ägs av landsting och kommuner. Fastighetsskatten är en statlig skatt. När det gäller statens byggnader skulle förslaget därför knappast få annat än redovisningsteknisk betydelse.

Regeringen har i proposition 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m. uttalat att frågan om indelning i allmänna byggnader bör behandlas i samband med en allmän översyn av indelningen i specialbyggnader. Jag är för dagen inte beredd att ta ställning till när en sådan översyn kan komma till stånd.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.