Besiktning av hjortkött
Skriftlig fråga 2005/06:235 av Persson, Sven Gunnar (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-26
- Inlämnad
- 2005-10-26
- Besvarad
- 2005-11-02
- Svar anmält
- 2005-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 oktober
Fråga 2005/06:235 av Sven Gunnar Persson (kd) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Besiktning av hjortkött
Enligt EU-förordningen 853/2004 ska hägnade hjortar efter slakt transporteras till en godkänd vilthanteringsanläggning. Vilka dessa godkända anläggningar kommer att vara är i dagsläget oklart.
Kravet på att transportera slaktkropparna till sådana anläggningar förefaller onödigt med tanke på att det nuvarande systemet, där besiktningsveterinärerna på plats utför slaktkroppsbesiktning, fungerar bra.
För närvarande pågår ett arbete med att friförklara de svenska hjortarna från tbc. I dag finns ett stort antal hjortar som inte deltagit i testprogram. På grund av att det skulle kräva ett betydligt större arbete att tbc-testa dessa än att slakta dem, så kommer ett stort antal hjortar att slaktas i samband med tbc-friförklaringen. Om slakten allvarligt försvårades genom krav på transport till godkända platser så uppstår risk för att omfattande svartslakt i stället sker, vilket skulle kunna äventyra tbc-friförklaringen.
Det är alltså angeläget att den svenska tillämpningen av EU-förordningen utformas så att slaktkropparna från hjortar i hägn ej ska behöva transporteras till särskilda godkända platser.
Vad tänker jordbruksministern göra för att slaktade hjortar i hägn även fortsättningsvis ska kunna besiktigas på plats och ej behöva transporteras till särskilda platser för besiktning?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:235 besvarad av Ann-Christin Nykvist
den 2 november
Svar på fråga 2005/06:235 om besiktning av hjortkött
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Sven Gunnar Persson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att slaktade hjortar i hägn ska kunna besiktigas på plats och inte behöva transporteras till särskilda anläggningar för besiktning.
Gemenskapsreglerna om slakt är utformade för att skydda konsumenterna och säkerställa rättvisa konkurrensvillkor medlemsstaterna emellan. Risken för spridning av smitta är beroende av produktionsmetoden och det är av denna anledning som det nya riskbaserade EG-regelverket skiljer mellan två olika former av uppfödning av vilt.
I begreppet frilevande vilt inkluderas även sådant vilt som anses vara frilevande enligt tillämplig nationell lagstiftning, däribland däggdjur som lever fritt inom ett hägnat område under liknande förhållanden som vilda djur. Därmed torde hjortkött från hägn där djuren kan anses leva som frilevande vilt inte omfattas av EG-förordningens samtliga krav på veterinärbesiktning. Att närmare avgöra vilka anläggningar som är att beteckna som sådana där det hägnade viltet lever under frilevande förhållanden faller på den berörda kontrollmyndigheten, det vill säga Livsmedelsverket.
I sammanhanget vill jag också peka på den förenkling som de nya EG-reglerna innebär. Regelverket omfattar inte jägare som levererar små mängder av frilevande vilt eller kött av frilevande vilt direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter. Därmed är leveranser av små mängder viltkött till lokala marknader helt undantagna från förordningarnas krav på veterinärbesiktning före och efter slakt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

