Beredskapslager av fryst blodplasma
Skriftlig fråga 2019/20:2097 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-02
- Överlämnad
- 2020-09-03
- Anmäld
- 2020-09-08
- Svarsdatum
- 2020-09-09
- Besvarad
- 2020-09-09
- Sista svarsdatum
- 2020-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Vid Karolinska institutet har man i en studie testat att ge patienter blodplasma från tillfrisknade covid-19-patienter. Studien visade att om man ger blodplasma med neutraliserade antikroppar kan man bli av med viruset i blodet, vanligtvis redan nästa dag.
Professor Joakim Dillner, som leder forskningen, menar att Sverige bör bygga upp ett beredskapslager av fryst blodplasma, nu efter att USA godkänt behandlingen för covid-19.
Tanken är att beredskapslagret av fryst blodplasma från personer som tillfrisknat från covid-19 sedan ska vara redo att användas som behandling vid en eventuell andra våg av smittspridning.
Med anledning av detta önskar jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern att verka för att upprätta ett beredskapslager av fryst blodplasma?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2097 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2019/20:2097 av Alexandra Anstrell (M)
Beredskapslager av fryst blodplasma
Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser verka för att upprätta ett beredskapslager av fryst blodplasma.
Kunskapen om covid-19 är fortfarande begränsad men för var dag som går lär vi oss alltmer om hur sjukdomen utvecklas och bäst behandlas. Inom hälso- och sjukvården pågår ett intensivt arbete med att få fram mer evidens om behandlingar som kan förebygga och bota covid-19. Att ge patienter blodplasma från tillfrisknade covid-19-patienter är en behandling som för närvarande studeras flitigt.
Vad gäller nationella beredskapslager av blodplasma för olika behov på längre sikt överlämnade Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) i april 2020 delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) som bland annat innehåller bedömningar i fråga om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Utredningen anför att den har för avsikt att återkomma i blodfrågan i sitt slutbetänkande. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2022.
Jag ser fram emot att ta del av utredningens kommande betänkande. Jag ser också positivt på alla initiativ som bidrar till att förbättra kunskapsläget i kampen mot covid-19.
Stockholm den 9 september 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.