Beredskap i mottagandesystemen

Skriftlig fråga 2015/16:820 av Johanna Jönsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-17
Överlämnad
2016-02-17
Anmäld
2016-02-23
Svarsdatum
2016-02-24
Sista svarsdatum
2016-02-24
Besvarad
2016-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Under hösten 2015 kom fler asylsökande än det någonsin gjort tidigare, och det var uppenbart att beredskapen i många fall var bristande. Mottagande­systemen var inte anpassade för den stora mängden asylsökande. Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, socialtjänsten, skolväsendet och många andra viktiga institutioner hade – och har fortfarande – stora svårigheter att hantera den omedelbara inströmningen av stora mängder människor. MSB bedömde att principen om barnets bästa inte kunde uppfyllas i mottagandet av ensamkommande.

Den omfattande migrationen till Europa ser inte ut att avta. I januari 2016 kom 66 000 personer till EU, vilket är tolv gånger så många som januari 2015. EU-kommissionens ekonomiska prognos från hösten 2015 bedömer att 1,5 miljoner kommer att söka asyl under 2016, vilket är 50 procent fler än 2015. Migrations­verk­ets huvudscenario för 2016 är 100 000 personer varav 18 000 ensam­kom­mande barn, men med ett högre beräkningsalternativ på 140 000 personer varav 27 000 ensamkommande barn. Huvudprognosen för 2016 skulle göra året till det med näst flest asylsökande i Sveriges historia, efter 2015. De höga nivåerna bedöms uppstå under det andra halvåret.

Det kommer att krävas stora insatser för att uppnå en beredskap inför en kommande hög migration. Det krävs långsiktiga reformer på bostads- och arbetsmarknaden. Men inte minst krävs också stora förändringar av de omedelbara mottagandesystemen, säkerställd tillgång till asylboenden och såväl infrastruktur som personal för att kunna hantera bemanning, registrering, placering och logistik.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att stärka kapaciteten och beredskapen inför en stor mängd asylsökande även 2016?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:820 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/01518/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:820 av Johanna Jönsson (C) Beredskap i mottagandesystemen

Johanna Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att stärka kapaciteten och beredskapen inför en stor mängd asylsökande även 2016.

Som Johanna Jönsson själv konstaterar kom det förra året fler asylsökande till Sverige än vad som någonsin tidigare kommit under ett år. Under perioden september till november ansökte över hundratusen personer asyl. Detta medförde stora påfrestningar på Migrationsverkets mottagningskapacitet och på centrala samhällsfunktioner som socialtjänsten, skolan och polisen. Migrationsverket kunde ändå, med undantag för en enda dag, erbjuda alla asylsökande tak över huvudet från första natten. Under hösten har kommuner, statliga myndigheter och inte minst tusentals frivilliga gjort betydande insatser för att ta emot de asylsökande.

I år och även på längre sikt råder det stor osäkerhet om hur många asylsökande som kommer att komma. Regeringen har bl.a. föreslagit en rad tillfälliga lagändringar som syftar till att begränsa antalet asylsökande till Sverige. Enligt förslaget ska tillfälliga uppehållstillstånd vara huvudregeln, färre ska ha rätt till familjeåterförening och kraven på försörjning ska öka. För att ytterligare understryka vikten av ordning och reda i mottagandet och av hållbarhet i den svenska asylpolitiken kommer regeringen att vidta åtgärder för att beslut om avvisning och utvisning i ökad omfattning ska verkställas.

Kriget i Syrien fortsätter och med det följer fortsatta flyktingströmmar ut ur landet. Den enda realistiska lösningen på flyktingkrisen står att finna på EU-nivå. Alla medlemsstater måste ta sitt ansvar.

Regeringen har bland annat betalat ut 9,8 miljarder kronor som engångsbelopp till kommuner och landsting för deras hantering av den rådande flyktingsituationen och för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.

Vidare har regeringen höjt schablonersättningen för asylsökande barns skolgång såväl som schablonersättningen per nyanländ som tas emot i en kommun med 50 procent per den 1 januari i år.

För att underlätta socialtjänstens arbete med att ta emot ensamkommande barn infördes den 1 januari en ny boendeform för barn och unga i åldern 16–20 år. Syftet med åtgärden är att förbättra kommunernas förutsättningar att placera barn och unga, inklusive ensamkommande barn, utifrån individens behov. Socialtjänstens barn- och ungdomsvård har dessutom fått utökade resurser med 250 miljoner kronor per år för perioden 2016–2019.

Den 28 januari beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av ensamkommande barn till kommunerna, i syfte att få ett jämnare mottagande och att skapa så goda planeringsförutsättningar som möjligt för kommunerna. Den nya modellen kommer att vara tydligare och mer förutsägbar för kommunerna. Migrationsverket ska börja tillämpa modellen senast den 1 april i år.

Migrationsverket har i enlighet med regleringsbrevet för 2016 dessutom fått i uppdrag att till regeringen redogöra för hur handläggningen av asylärenden kan förkortas. Åtgärderna som myndigheten avser att vidta möjliggör dock inte effektivitetsvinster på kort sikt varför regeringen har bett myndigheten att komplettera.

Sammantaget ger de av regeringen aviserade åtgärderna ansvariga myndigheter bättre förutsättningar att upprätthålla ordning och reda i mottagandet av asylsökande under innevarande och kommande år.

Regeringen följer utvecklingen mycket noga för att säkra ett hållbart asylmottagande i Sverige.

Stockholm den 24 februari 2016

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.