Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

beredskap för torterade flyktingar

Skriftlig fråga 2001/02:745 av Pethrus Engström, Désirée (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-14
Anmäld
2002-02-19
Besvarad
2002-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2001/02:745

 av Désirée Pethrus Engström (kd) till socialminister Lars Engqvist om beredskap för torterade flyktingar

I dag finns det enligt Röda korset tiotusentals flyktingar i Sverige som har blivit utsatta för tortyr. Flyktingar som vi genom internationella konventioner har lovat att ge hjälp, stöd och behandling. Tortyr är ett medvetet, överlagt angrepp på en enskild människas psyke, kropp och värdighet.

Dilemmat är många gånger att primärvården inte har kompetens nog att hjälpa dessa människor. Deras problem och erfarenheter är av ett helt annat slag än vad den svenska personalen är utbildad för. Även personal på flyktingförläggningar behöver kunnande om tortyrskadade människor. Enligt Röda korset är det även ont om specialister med erfarenhet av hur man behandlar tortyrskador, både fysiskt och psykiskt.

Efter kriget i Afghanistan har det uppdagats att tortyr och fysiska bestraffningar har varit mycket vanliga under talibanregimen. De tillämpade sharialagarna på ett mycket brutalt sätt, vilket innebar att t.ex. stympningar och spöstraff var vanliga. Rättssäkerheten var mycket låg.

Till Sverige har flyktingar redan kommit från Afghanistan. Därför är det viktigt att vi har en hög beredskap.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att försäkra att det finns kompetens att ge flyktingar som lider av tortyrskador hjälp och stöd?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:745 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 20 februari

Svar på fråga 2001/02:745 om beredskap för torterade flyktingar

Socialminister Lars Engqvist

Desirée Pethrus Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att försäkra att det finns kompetens att ge flyktingar som lider av tortyrskador hjälp och stöd.

Vårt sjukvårdssystem är uppbyggt enligt principen att det är sjukvårdshuvudmännen som ansvarar för organisationen av hälso- och sjukvård samt för finansieringen av denna. Grundtanken är att det är huvudmännen som är mest lämpade att göra de prioriteringar av resurserna som behövs för en bra vård. Därutöver ska landstinget erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård till den som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där.

Hälso- och sjukvården för asylsökande m.fl. regleras i en särskild överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Denna överenskommelse går utöver landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen. Överenskommelsen innebär att landstingen ska ge de asylsökande sådan hälso- och sjukvård samt tandvård som inte kan anstå. Enligt överenskommelsen ska staten lämna ersättning till landstingen för denna vård.

Asylsökande som inte fyllt 18 år och barn som hålls gömda inför verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (s.k. gömda barn) erhåller samma hälso- och sjukvård samt tandvård som i Sverige bosatta barn. Staten ersätter landstingen för denna vård.

Riksdagen beslutade 1995 att avsätta 50 miljoner kronor för att stimulera insatser avseende behandling och rehabilitering av tortyrskadade. Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela dessa pengar. Den största delen av medlen har gått till olika projekt för forskning, metodutveckling, dokumentation och kvalitetssäkring. En mindre del av pengarna gick till att bilda ett nätverkskansli, KANTT-kansliet för tortyr och traumaskadade, i vilket Socialstyrelsen och Landstingsförbundet agerat som huvudmän.

Enligt uppgift som jag fått från Socialstyrelsen bedrivs i dag 154 olika projekt runtom i landet av olika huvudmän inom området. Främst är det frågan om landstingsverksamhet, men även ideella organisationer, och i vissa fall privatpersoner, driver projekt om tortyr- och traumaskador. Många av de projekt som initierats kommer att fortgå under en längre tid. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att utvärdera både KANTT:s verksamhet samt de projekt som bedrivs. Enligt Socialstyrelsen har många av de pågående projekten uppnått goda resultat beträffande frågor som rör tortyr- och traumaskadade. Den utvärdering och sammanställning av pågående projekt som pågår, förväntas få till följd att olika projekt närmar sig varandra, vilket underlättar utbyte av erfarenheter och kunskap.

Sedan år 1999 pågår ett EU-finansierat projekt vid Migrationsverket som bl.a. syftar till att öka personalens kompetens att identifiera personer som varit utsatta för trauma och tortyr. Inom projektets ram har också utvecklats nätverk mellan Migrationsverket och landstingen för att utsatta personer snabbt ska kunna få den professionella hjälp de kan behöva.

Jag vill slutligen nämna att det vid Migrationsverket och Utlänningsnämnden för närvarande pågår utbildning av personal angående praxis som råder enligt Europadomstolen och FN:s kommitté mot tortyr. Det ingår även utbildning om de konventioner som besluten vilar på. Denna utbildning ges även till personal vid Migrationsverkets anläggningar. Migrationsverket ska redovisa detta arbete till regeringen senast den 1 mars 2002.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.